Dålig timing för Kristianstad

Med en ovanlig timing kommer Dagens Industri med en förstasida som illustrerar bekymren i Kristianstad och tomställningen av en tredjedel av Galleria Boulevard.

Skärmavbild 2014-11-24 kl. 17.57.38Det är nästan så man känner lite sympati för de politiker som surrat sig vid masten och försvarat denna anläggning i hjärtat av stan. Men förresten – näe. Om man hade lyssnat så fanns det tecken som antydde att det mycket väl kunde gå så här – som det nu har.

Enligt HUI:s köpcentrumbarometer låg tillväxten för köpcentra på 0,8 procent under 2013. Den ordinarie handeln ökade med 2 procent och  e-handeln med 17%.

I Dagens Industri talar köpcentruminvesterarna om att det i framtiden bara är de riktigt stora köpcentren som man är intresserad av, som Mall of Scandinavia. Den tror man på. Investerarna Unibail Rodamco har sålt av 7 av 16 köpcentra för att satsa på den här typen av mega-anläggningar. Kvar blir mindre köpcentra runt om i landet. De låter som strategin för WalMart i USA. De etablerar ett antal halvstora butiker som tar död på den lokala handeln. Sen stänger man och öppnar ett jättebutik långt utanför stan.

Mall of Scandinavia blir granne med Friends Arena i Solna, som är ett jättefiasko där alla inblandade vill komma ifrån så fort som möjligt. Men det är en arena det och det är något helt annat. Eller hur är det? Är det inte samma lokala storhetsvansinne som drivit fram dessa anläggningar. Hur är det i Kristianstad med den saken?

Dagens Industri skriver vidare att det är en uppfattning i branschen att det INTE råder en överetablering! Vad kallar man då det faktum att Sverige har mer köpcentrumyta per invånare än något annat land i Europa?

Köpcentruminvesterare är inga samhällsbyggare

I en artikel i DN den 8 september beskrivs vad som kallas en överetablering av köpcentra. Sant är att vi haft en utveckling där antalet köpcentra ökat utan någon egentlig diskussion. Projekten blir allt större och man vill nu bli “urbana” och inkludera offentlig service. Det vore en icke önskvärd utveckling. Fortsätt läsa Köpcentruminvesterare är inga samhällsbyggare

Ännu ett Eurostop sålt

De holländska köpcentrumföretagen omgrupperar. Unibail-Rodamco säljer Eurostop i Halmstad till Eurocommercial. Priset blir ca 19.000 kr per kvm vilket är ca 2,5 gånger så mycket som man fick för Eurostop i JönköpingEurocommercial ser en potential i läget då Halmstadborna i onödigt stor utsträckning söker sig till andra orter för att handla.

Sannolikt blir även det så att Halmstad centrum och servicen i kringliggande småorter kommer att känna av Eurocommercials framtida satsning. De holländska pensionärernas pengar skall garanteras på det sättet.

Framtiden är slut för Eurostop

1990 stod den första av fem Eurostopanläggningar klar i Jönköping. De andra ligger i Halmstad, Örebro, Enköping och Arlanda. Det marknadsfördes som ”framtidens mötesplats”. En stor skylt mot vägen kallar anläggningen fortfarande för detta.
Arkitekterna bakom Jönköpingprojektet beskrev utgångspunkten för sitt arbete så här:
Eurostop är ett sätt att skapa en bättre arbetsmiljö för dem som arbetar utefter vägarna och bidra till en större trafiksäkerhet. Medan bilen tas om hand kan förare och pasagerare tillfredsställa sina behov vare sig det är sömn, mat avkoppling i bastun, dusch, tvätt, shopping, telefax-potsärenden, sekreterarservice etc.
Den utgångspunkt för arbetet som arkitekterna beskriver är dels naiv -det handlar ju om ett köpcentrum och inget annat och dels är den märklig i sin syn på en ”totalanläggning”. Sådana idéer kopplar man ju oftast samman med makarna Myrdals samhällsvisioner på 1930-talet. Eurostop blev inte ensamma längs motorvägen utanför Jönköping. Det gamla regementet A6 intill omvandlades till ytterligare ett köpcentrum.

Idag ägs fyra av  Eurostop-anläggningarna av det holländska köpcentrumföretaget Unibail-Rodamco. Företaget har som strategi att numer koncentrera sig på större anläggningar. Ett av de centra man vill bli av med är Nova Lund. Jönköpingsanläggningen har man lyckats sälja 2011 efter att i fem år försökt bli av med alla fem. Nyligen avstod man att sälja två av dem eftersom priset blev för dåligt.
Eurostop i Jönköping ligger längs E4:an och innehåller 12 300 kvadratmeter hotell, kontor och butiker. Det finns också en byggrätt om 20.000 kvadratmeter. Köpeskillingen lär ha varit 95 miljoner kronor, dvs ca 7.700 kronor per kvm, byggrätten oräknad. Det innebär ett pris som är ca en tredjedel av en nyproduktionskostnad, markkostnad oräknad. Framtidens mötesplats har alltså inte försvarat sitt ingångsvärde.

Eurostop interiör

Mittemot Eurostop växer dessutom den nya tidens lådbutikslandskap upp. Ett företag som heter Lustgården har fått bygglov för att bygga med 23.500 kvm handelslokaler . Idag har bolaget cirka 20.000 kvm butikslokaler i området, bland hyresgästerna finns bland annat Media Markt, K-rauta och Sova. Bolaget har nyligen tecknat ett kontrakt om 5.000 kvm med den norska sportkedjan XXL.

Längs motorvägarna växer landskapet av lådbutiker

I samma nummer av tidskriften Arkitektur som Eurostop presenterades i, nr 1-1990 skrev man i en ledarartikel:
Det står klart att den byggvåg av externa anläggningar  av olika slag som nu drar över landet är på tvärs mot det mesta som varit självklart inom stadsplaneringen sedan funktionalismens zoneringsprinciper dog och som man trodde begravdes i slutet av 60-talet. Nu tycks vi i stället med hög fart gå rakt mot stadsbyggandets bankrutt igen.

Det var alltså 1990, för 22 år sedan man skrev detta i landets ledande arkitekturtidskrift.  Vad skulle man skriva idag – om man skriver något alls.

 

 

Strategiändring för köpcentrumfinansiering.

I den tyska affärstidningen Handelsblatt skrev man den 27 juni 2012 att Commerzbank har beslutat om en omfattande strategisvängning. Man förkastar planen att bygga upp en egen kärnbankverksamhet för kommersiella fastigheter och skeppsfinansiering. Affärsområdet blir fullständigt avvecklat. Commerz Real AG, som driver öppna fastighetsfonder kommer att inordnas i privatkundsverksamheten.

Commerz Real AG äger som bekant köpcentret Malmö Entré vars vakanta lokaler inte minskar. De åtgärder som behövs för att vända denna negativa utveckling kan bli kostsamma. Det är alltid svårare att vända en negativ utveckling än att starta upp från början. När ingen vet hur det kan gå för ett nytt projekt kan man ju tro att det skall gå bra. När väl ca en tredjedel av lokalerna står tomma har man ett facit på att det inte blev som man hoppats och det är svårt att övertyga om en positiv utveckling. I sådana lägen brukar omfattande fysiska förändringar komma till stånd. Om det är det som skall till för Malmö Entré så får man nu vända sig till privatkunder för finansiering i stället för stora Commerzbank.

Ännu intressantare än framtiden för Malmö Entré är Commerzbanks beslut som ett tecken på en ändrad syn på köpcentrumfinansiering. Nyligen beslöt Parisbas S/A, Frankrikes största hypoteksbank att halvera sitt ägande i Klépierre som äger hälften av Steen & Ström (Emporia och Östra Centrum i Kristianstad). Den andra stora köpcentrumaktören i Sverige, Unibail-Rodamco vill sälja Nova Lund för att koncentrera sig på större projekt.

Anledningen till strategiändringen kan vara det nyhetsbyrån Reuters skrev apropos Paribas försäljning. Den ekonomiska situationen tillsammans med ökad andel internethandel har skapat för dålig avkastning på köpcentruminvesteringar.