Skåne är inte som Stockholm – än

Skåne är inte som Stockholm. Självklart är det så. Men det finns en viktig skillnad som hotar att försvinna genom utbyggnaden av köpcentra i Skåne. Det är den tätortsstruktur som Skåne har och som skiljer sig från Stockholm på ett tydligt sätt. Skall vi behålla Skånes tätortsstruktur med städer och mindre orter som fortfarande har (eller kan återupprätta) sin egen karatär så måste man till att börja med inse att hotet finns från de stora köpcentrumetableringar som nu planeras eller byggs. Tanken med dessa är ju att vi skall överge våra torg och platser för att istället umgås på dessa köpcentras ”mötesplatser med upplevelser”.

I en understreckare i Svenska Dagbladet idag (8.7.12) beskriver arkitekten och författaren Ola Andersson utvecklingen i Stockholm. Ola Andersson har nyligen utkommit med boken Vykort från Utopia. Maktens Stockholm. I artikeln beskrivs utvecklingen av Stockholm. Jag citerar:

Efter Stockholmsutställningen 1930 introducerades den modernistiska arkitekturens idé om att helt avskaffa den traditionella staden och ersätta den med åtskilda zoner för arbete, boende, trafik och rekreation. Det passade folkhemmet som handen i handsken. Storstadens oöverskådliga och konfliktfyllda urbanitet skulle ersättas med åtskilda, välordnade och konfliktfria grannskapsenheter.

Kritiken mot denna utveckling har idag lett till att man åter uppskattar det urbana livet i staden. Det var först 1980 som Stockholms stad återigen fick samma folkmängd som 1960. Man byggde förorter där naturligtvis ett köpcentrum fick ersätta bristen på naturlig stadsmiljö för handeln.

Det internationella fastighetskonsultföretaget DTZ beskriver i en rapport från mars 2012 bilden av köpcentra i Europa. Vilken stad har mest köpcentrumyta per invånare? Stockholm naturligtvis.

En galleria som inte blir av – staden vinner

En galleria vid Slussen blir ej av. Den främsta orsaken till nedläggningsbeslutet kan man ana i DNs artikel. Det är att den planerade ytan halveras från tidigare tänkta 35 000 kvm. Gallerior och köpcentra är fastighetsprojekt och inget annat. Det handar inte i första hand om handel och service. En galleria med ”bara” en yta om ca 17 000 kvm kan inte konkurrera med de större anläggningarna och kan inte bli ett ställe som kan marknadsföras som en ny ”mötesplats”. Stockholmarna är att gratulera.

Öppet sinne – enclosed mall

I DN talar man om ”mjuka värden” och ”sinnlig shopping”. Sverige har mer köpcentrumyta per invånare än något annat land i Europa. Dessa köpcentra och gallerior ägs av stora, ofta utländska företag. Har du hört talas om Klepierre? Unibail- Rodamco? Inte det. För dessa företag är det andra värden än de sinnliga som kommer i första hand.

Bostäder eller köpcentra – Stockholmsvariant

Även om jag i denna blogg mest ägnar mig åt Skåne därför jag bor där så kan det vara intressant att se hur man gör på andra håll, Stockholmsområdet t.ex.
Länsstyrelsen i Stockholms län har gett ut en rapport som heter Bostadsmarknaden i Stockholms län.  Där konstaterar man att det byggs alldeles för få bostäder, ca en tredjedel mot vad som behövs. I rapporten förklaras detta tillstånd med olika skäl, vilka vill jag inte gå in på. Läs själva i rapporten, länk nedan. Ett citat i rapporten fastnade emellertid:

Det är byggherrens
risk- och lönsamhetsbedömning
som ytterst avgör om bostadsbyggande
kommer till stånd.

 Naturligtvis, vi har en avreglerad bostadsmarknad till skillnad mot förr när det var statligt subventionerat byggande.
Vad är det som då är intressant att bygga? Just det – köpcentra!
I enbart fyra av de kommuner som ligger norr om Stockholms Stad (Dandery, Sollentuna, Upplands Väsby och Täby) där byggs, byggs om eller planeras köpcenra för ca 9 miljarder kronor.Omräknat till kostnaden för bostäder, med en snittstorlek om 70 kvm så skulle man för dessa pengar få  ca 5 000 lägenheter. Alltså hälften av det antal som byggs.

Men som Länsstyrelsen konstaterar det är risk- och lönsamhetsbedömning som ytterst avgör.

Läs Länsstyrelsens rapport  här.
Dagens Nyheter skriver om detta här

 

Gallerian är sin egen fiende – vem vill shoppa till lukten av diskmaskin?

Den 3 mars 2012 skrev Julia Svensson i Dagens Nyheter en krönika med ovanstående rubrik. Det är välgörande att det någon gång i de stora tidningarna tas upp ämnet köpcentrum. Julia tar upp fler intressanta aspekter som miljön i köpcentra, den hiskeliga akustiken. Även köpcentras motsats till den stadsmiljö vi idag eftersträvar belyser Julia liksom deras monofunktionella funktion. Läs artikeln här via denna länk.
Att det brukar lukta på ett speciellt sätt i köpcentra vet vi. I amerikanska köpcentra är doften av jordnötter normen.

I Sverige har vi nu fått en galleria, denna gång iStockholm, som skall ha en mängd dofter i olika delar. Gallerian heter MOOD och ligger i den väldiga koloss som ersatte husen mellan Mäster Samuelsgatan och Jakobsbergsgatan vid den stora rivningsvågen på 60- och 70-talet.

I tidskriften Fastighetsnytt har företrädare för City i Samverkan i Stockholm skrivit om bl a MOOD i en artikel som kan läsas här. Där påstås bl. annat

Moderna köpcentrum har en fördel framför den klassiska staden. Alla lokaler har en och samma ägare.

Det var ju bra att vi fick veta detta av handelns företrädare. Vi som trodde det var tvärtom.

Man kan vidare läsa en hyllning till Gallerian i Stockholm som ligger på det som en gång var den klassiska innerstaden och ersatts av denna Finlandsbåt på land.

Gallerian i City fungerar idag som en viktig mötesplats, öppen för alla och med ett utbud som vänder sig till allt från turister till arbetande i city. Denna breda inomhusgata fungerar i praktiken som ett av citys viktigaste offentliga rum, man skulle kunna säga en ”vintervariant” av Drottninggatan eller Kungsträdgården. Stadslivet skulle knappast vinna på om man återuppbyggde den gamla utomhusgatan Norra Smedjebacken, fylld av snö och blåst under stora delar av året, som tidigare låg på den plats där Gallerian är byggd