Livet i centrum – en fråga för handeln?

Idag skriver jag på Sydsvenskans debattsida om livet i centrum i framtiden. En framtid då handeln flyttat till internet eller ut ur centrum. Vad skall man göra då?

Eller så kan du ladda ned artikeln som pdf här.

Här kan du även ladda ner den artikel jag skrev 2012 om nya köpcentra i Malmö och deras hot mot tillväxten i omkretskommunerna.

Limhamns Miljöförening och hotet från Emporia

På torsdagskvällen var jag inbjuden av Limhamns Miljöförening att tala om Hotet från Emporia. Jag redogjorde för de beräknade konsekvenserna av de etableringarna som nu byggs i Malmö. Kommunerna runt Malmö skall släppa till hälften av den nödvändiga omsättningen. Vad skall man då göra? Mitt förslag är som jag upprepat, att förstärka den lokala karaktären och att skapa platser som är trevliga att besöka och vistas på även om handeln skulle decimeras. Förändringar av handeln sker ändå, utan konkurrensen från köpcentra. Det är ju inte handelns uppgift att skapa liv och rörelse i våra centra. Det åligger planmyndigheten att skapa förutsättningar för fastighetsägare m fl att vackar och attraktiva platser kommer till. Då kommer också handeln. Om man på en mindre ort inte kan finna en plats där handeln kan beredas lokaler utan att de ligger utspridda på en sträcka av en halv kilometer.(Jag syftar inte på Limhamn här.) Ja då blir hotet från köpcentra kännbart.

Genombrottet i Limhamn med plank och nedlagd järnväg t.v.


Limhamn har som jag beskrivit i ett tidigare inlägg en centrumkärna som har en tydlig urban karaktär vilket skiljer Limhamn från de flesta stadsdelscentra som finns i Malmö. Man har en rutnätskaraktär i kvartersindelningen. Limhamns centrum klövs i två delar på 1980 talet när politikerna ville dra en väg för tung trafik genom samhället. Det var då det fanns en färjelinje vid Limhamn till Dragör. Det kallades för genombrottet, lokalt för sammanbrottet. Den lokala opinionen var högljutt emot men den ansvarige politikern ville inte lyssna. Idag ångrar han sig.

Med på mötet var en representant från Malmö gatukontor som visade på ett förslag att lägga en cykelbana längs järnvägsspåret. Man skulle också ta upp något extra hål i planket mot Genombrottet för cykeltrafik. Publiken frågade om inte bilar skulle kunna få passera mellan stadens två delar på mer än ett ställe. Nej blev svaret.

Limhamns centrum kan med små åtgärder göras attraktivare. Det innebär inte att man skall göra gågata av Järnvägsgatan men att bredda trottoaren på den soliga sidan och plantera en trädallé. Det är som jag tidigare sagt inte nödvändigt för en bil att kunna göra en u-sväng i ett svep på gatan. Det finns plats. Sen kan man ju fortfarande önska att Limhamns två delar får läka ihop och att genombrottet blir en stadsgata. Att skylla på bullernivåer håller inte. Bullret från personbilarna som det rör sig om kan minskas om hastigheten sänks något vid Limhamns centrum.

Jänrvägsgatan i Limhamn med den soliga sidan t.h.

 

Skanörs centrum i samråd

 

Två butiker för optik och kläder blir bostad

Skanörs centrum och de närmaste kvarteren har åderlåtits på handel och service i flera år. Banker, post, Systembolag. Flera butikslokaler står tomma och hus som innehöll butiker byggs om till bostäder. Fortsätt läsa Skanörs centrum i samråd

Vem tänker på den offentliga platsen?

Sundstorget, Helsingborg – en mötesplats?

Ja, kommunen naturligvis säger du. Men bara för att det vi kallar offentlig plats är ett ansvarsområde för kommunal förvaltning så betyder det inte att inte andra än politiker och tjänstemän kan känna ett ansvar. Kyrkorummet är också en offentlig plats tillgänglig för alla medborgare. Det är något som många visar ett stort intresse för. Kyrkan har också många frivilliga i och kring sin organisation. I det civila samhället är den offentliga platsen en mycket viktig institution, här kan hållas möte och demonstrationer, men framför allt bör den offentliga platsen vara ett ställe för spontana möten människor emellan.
I takt med att nästan alla köpcentra idag talar om sig själva som ”mötesplatser” och gör anspråk på att vara någon slags allmän plats så är det hög tid att se över torgen och de centrala gaturummen i städer och förorter och öka deras attraktivitet som platser. Det behövs tyvärr i väldigt många fall.
I dagstidningen San Franscisco Chronicle skrev man nyligen om organisationen SF Beautyful, som är en sextio år gammal organisation och som ser som sin uppgift att framför allt värna den offentliga platsen, the public place. Man gör annat också. Mest kända är man för att en gång sett till att bevara de numera berömda spårvagnarna, the cable cars. Läs mer här

Mobilias kulisser

I Sydsvenskan den 14 april beskrivs arbetet med ombyggnaden av Mobilia. Bilder av gångna tiders textilarbetare som arbetat i det som var Mab och Myas textilfabrik, omvandlas nu till dekorationer i betong för att bilda inramning till det ombyggda köpcentret. Delar av den gamla fabriken sparas och nya byggnader tillkommer. En del av de nya byggnaderna får en fasad av tegel som specialbeställts för att passa de ursprungliga husen. Teglet skall vara ett medel i konkurrensen med Emporia och Triangeln som enlig samma artikel lockar med nybyggen och glas.

De andra bygger nytt, men vi är stolta över vår historia. Det här är på riktigt, det är unikt, säger marknadschefen Maria Svensson.

Nu är det väl så att det knappast är köpcentrets historia det handar om. Det är en helt annan historia. Det lär från början ha varit så att några herrar satt på Savoy och talade om den gamla textilfabriken och att man skulle kunna göra om den till ett köpcentrum. Intill herrarna men med ryggen vänd mot dem satt enligt skrönan, Anders Wall och lyssnade. Efter en stund gick han till telefonen (det fanns inga mobiler på den tiden) och via en mäklare köpte fastigheten de andra pratade om. Sen har andra ägare passerat som t.ex. advokaten Magnus Lindholm. Under andra halvan av 1980 talet köptes Mobilia av Folksam som då påbörjat arbetet med Triangelnprojektet. Man ville ha koll på konkurrensen från Mobilia. Ungefär så är historien. Sen skall vi inte glömma alla butiker som funnits där under åren. Dom kan man väl också vara stolt över. Men köpcentra är ändå, handeln får ursäkta, fastighetsprojekt. Fråga de nuvarande ägarna om den saken.

Att hänga upp porträtt av de fastighetsinvesterare som passerat Mobilia under årens lopp blir nog inte lika användbart i marknadsföringen som textilarbetare och gammalt tegel, även om det vore på riktigt som marknadschefen sa.

M.Christine Boyer är professor i arkitekturhistoria och urbanism vid Princeton University. Hon har beskrivit fenomenet med de kulisser som nu skapas i Mobilia:

The nostalgic arts of preservation on display at historic devevelopments…borrow heavily from the nineteenth-century genres of the exhibition hall, the panoramic spectacle, and the tableau vivant. Both the old forms and the new are arts of commercial entertainment and imaginary travel; both are image spectacles, scenographic visions relying on art of verisimilitude (man får saker att verka så verkliga att man tror det är sant, min anm); and both present a particular reframing of urban reality. Late capitalism has simply replaced the boulevard with histotricized street malls … which offer the same mix of image and illusion as the nineteenth-century spectacle. This is spectactor art, meant to be quickly scanned, not analyzed in detail, where the pleasure of the view suspends critical judgments; it is commercial art as well, expected to entertain for a profit. And now, as in the nineteenth century, a sense of social insecurity seems to breed a love of simulation. (From Variations On a Theme Park, M Sorkin,ed. 1992)

Här kan du läsa Sydsvenskans artikel

 

 

Förtätning i bostadscentra

Tecken finns på att även i Sverige börjar folk bli trötta på att åka till jättelika centra för sina inköp. ICAs mellanstora koncept Supermarket går allt bättre. Trots detta sker en kraftig utbyggnad av stora anläggningar. Vi är ju det land i Europa som är nästan allra bäst på köpcentrumyta per invånare.

Många mindre orter tappar handel och service. Det finns undantag. Det lilla Lödde Centrum som ligger på gångavstånd från Center Syd är ett privat ägt köpcentrum. De senaste åren har en tillbyggnad skett. Från början var det ca 8000 kvm och är nu ca 10 000. Löddeköpinge ligger i Kävlinge kommun (tillsammans med jättelika Center Syd). Löddeköpinge har ca 7000 invånare och är därmed ungefär lika stort som Skanör – Falsterbo. Vägen förbi Lödde Centrum förbinder huvudorten Kävlinge och Center Syd. Vägen har en årsmedeldygnstrafik om ca 4500.

 

Ny lokaler har skapats i byggnader som bildar en liten gränd utanför den äldre inomhusdelen.Men det största tillskottet är bostäder direkt i anslutning till centrumbyggnaden. Det skapar en förtätning i Löddeköpinge som annars är ett ganska typiskt villaområde.

Fördelen med lilla Lödde centrum är att det är bekvämt och överblickbart jämfört med röran i Center Syd som syns på den nedre bilden.

E-handel o köpcentra

Svensk handel har publicerat en undersökning där sällanköpsvaruhandeln tror att  konkurrensen från externaköpcentrum och från internationella kedjeföretag blir en stor utmaning för detaljhandeln och den egna butiken. Den största utmaningen för sällanköpsvaruhandeln anser emellertid handlarna vara den ökade konkurrensen från e-handeln. Den s k e-barometern visar att tillväxten för e-handeln under första kvartalet i år var 13%

Äntligen frestas man säga. Att externhandeln oroar inte bara handelns företrädare utan också alla som sysslar med samhällsbyggande och planering är känt sen länge. Externanläggningarnas effekt på bostadsområdescentra och mindre stadscentra har inte varit direkt utvecklande.. Intressant nog har e-handelns betydelse för t ex de jätteprojekt som nu byggs i Malmö (Emporia och Mobilia) mer eller mindre nonchalerats. I de underlag som finns för planbeslut när det gäller anläggningar som Emporia och Mobilia har e-handeln inte diskuterats alls.

I Storbrittannien är e-handeln däremot en realitet. 17% av all konsumtion via detaljhandel är idag e-handel. Inte konstigt då att nya köpcentra och gallerior marknadsför sig som ”mötesplatser” , dvs om vi mer och mer övergår till att handla via e-handel så skall vi ändå åka till dessa anläggningar för att ”mötas”.

Här bygger Mobila en ”mötesplats”