Limhamn – San Francisco

Kan man jämföra Limhamn och San Francisco? Ganska låg och tät bebyggelse på båda platserna men framför allt ett gemensamt planeringsproblem. I det ena fallet har det kommit ett förslag som antagligen kommer att genomföras, i det andra fallet, Limhamn, har man inte ens tänkt fast man haft över ett decennium på sig

I San Francisco har presenterats en idé att omvandla ett område som idag är en bangård, en uppställningsplats för tågsätt. Det är område som ligger några kvarter från vattnet i den östra delen av staden. Genom att i stället utnyttja detta område för bostäder och arbetsplatser samt att göra en boulevard här, kan staden få kontakt med vattnet.DSCF1402

Detta är en tanke som drabbat många städer då hamnverksamheter försvunnit. I detta fall handlar det om något som avskiljer staden och som ändå behövs (man kan lägga tågstationen för CalTrain under jord) Den boulevard som idag går längs vattnet heter Embarcadero och skapades efter jordbävningen 1989 när en ”raised highway” störtade. Det rörde sig om en motorväg på pelare. I stället gjorde man en boulevard med palmer och det hela liknar något a la Cannes eller Nice. Embarcadero skulle med projektet kunna få en fortsättning.DSCF1122

Det är ett stort område och San Francisco är en stor stad med åttahundratusen invånare ungefär, samt ett ännu större omland. Det innebär inte att man har råd med vilka projekt som helst. Uppfinningsrikedomen är dock stor här, för att inte säga störst. Ingen annan plats i världen har mer riskkapital eller patent än denna stad. Så bangårdsprojektet vid King Street/ 4th kommer säkert att genomföras inom sinom tid.

Limhamn är ingen stad men en urban stadsdel i Malmö. Man har ett liknande problem som i San Francisco. En trafikled och en gammal rostig järnväg har delat stadsdelen i många år. Den tillkom för trafiken till de färjor som gick till Köpenhamn som ingen knappt minns mer. Trots att färjetrafiken försvunnit sen många år har man inte rättat till detta ingrepp. Det behövs inga amerikanska riskkapitalister för att genomföra ett projekt där Limhamns halvor knyts ihop. Det behövs bara lite vilja. I detta avseende är problemet mycket större än i San Francisco.IMG_7775

Båstad, Ystad och Limhamn

Inbjudan 3 september (3)Dessa tre orter diskuterades vid ett förmiddagsseminarium den 3 september. Moderator var Carl-Johan Asplund från Lunds Universitet. Thomas Lantz, fd kommunalråd i Ystad och numera VD för Ystad Teater berättade om teatern, Ystad Jazz Festival och kulturarrangemangen. Allt sköts av mer eller mindre ideella krafter. Det är ingen kultursekreterare eller liknande i kommunen som håller i trådarna. Resultatet blir ett stort engagemang hos många och framgångsrika projekt. Något liknande berättade Lars Henningsson om från sin horisont i Båstad. Lars driver hotell Skansen men är motor i många andra aktiviteter. Även organisationen På Limhamn har i flera år drivit ett framgångsrikt arbete vilket Gitte Knutson berättade om. Fortsätt läsa Båstad, Ystad och Limhamn

Emporiaeffekten

IMG_7536Idag skriver Sydsvenskan om effekten av Emporias öppning på butikerna i omkretskommunerna. Man har artiklar om Höllviken, Trelleborg och Limhamn. I vissa fall som i Limhamn tycks det ha märkts ordentligt för somliga medan andra inte noterat någon effekt. Det sammantagna budskapet i artiklarna är att Emporias effekt drabbar Malmö, inte så mycket andra kommuner. I Mobilia erkänner man också att man märkt av en ny konkurrens. Fortsätt läsa Emporiaeffekten

Limhamns Miljöförening och hotet från Emporia

På torsdagskvällen var jag inbjuden av Limhamns Miljöförening att tala om Hotet från Emporia. Jag redogjorde för de beräknade konsekvenserna av de etableringarna som nu byggs i Malmö. Kommunerna runt Malmö skall släppa till hälften av den nödvändiga omsättningen. Vad skall man då göra? Mitt förslag är som jag upprepat, att förstärka den lokala karaktären och att skapa platser som är trevliga att besöka och vistas på även om handeln skulle decimeras. Förändringar av handeln sker ändå, utan konkurrensen från köpcentra. Det är ju inte handelns uppgift att skapa liv och rörelse i våra centra. Det åligger planmyndigheten att skapa förutsättningar för fastighetsägare m fl att vackar och attraktiva platser kommer till. Då kommer också handeln. Om man på en mindre ort inte kan finna en plats där handeln kan beredas lokaler utan att de ligger utspridda på en sträcka av en halv kilometer.(Jag syftar inte på Limhamn här.) Ja då blir hotet från köpcentra kännbart.

Genombrottet i Limhamn med plank och nedlagd järnväg t.v.


Limhamn har som jag beskrivit i ett tidigare inlägg en centrumkärna som har en tydlig urban karaktär vilket skiljer Limhamn från de flesta stadsdelscentra som finns i Malmö. Man har en rutnätskaraktär i kvartersindelningen. Limhamns centrum klövs i två delar på 1980 talet när politikerna ville dra en väg för tung trafik genom samhället. Det var då det fanns en färjelinje vid Limhamn till Dragör. Det kallades för genombrottet, lokalt för sammanbrottet. Den lokala opinionen var högljutt emot men den ansvarige politikern ville inte lyssna. Idag ångrar han sig.

Med på mötet var en representant från Malmö gatukontor som visade på ett förslag att lägga en cykelbana längs järnvägsspåret. Man skulle också ta upp något extra hål i planket mot Genombrottet för cykeltrafik. Publiken frågade om inte bilar skulle kunna få passera mellan stadens två delar på mer än ett ställe. Nej blev svaret.

Limhamns centrum kan med små åtgärder göras attraktivare. Det innebär inte att man skall göra gågata av Järnvägsgatan men att bredda trottoaren på den soliga sidan och plantera en trädallé. Det är som jag tidigare sagt inte nödvändigt för en bil att kunna göra en u-sväng i ett svep på gatan. Det finns plats. Sen kan man ju fortfarande önska att Limhamns två delar får läka ihop och att genombrottet blir en stadsgata. Att skylla på bullernivåer håller inte. Bullret från personbilarna som det rör sig om kan minskas om hastigheten sänks något vid Limhamns centrum.

Jänrvägsgatan i Limhamn med den soliga sidan t.h.