Gynna inte kaffekedjorna

DSCF1076

 

I en artikel i Economist beskrivs hur Starbucks i England trots 791 caféer inte lyckas gå med vinst. Skälet är att man undviker att betala skatt i landet och då bör man ju inte visa ett postivt resultat. Agerandet har fått Starbucks att försöka ändra sitt renommé.

I en krönika häromdagen skriver Jonas Malmborg i SvD att ”Starbucks gör inte Stockholm till en storstad”. Inte heller Espresso House, Waynes eller de andra kedjorna skapar det som gör att man känner sig som i en riktig storstad. Jonas Malmborg skriver avslutningsvis att för att känslan skall infinna sig

krävs någon form av äkthet i kontakten. Därför kommer jag att fortsätta gynna espressobaren i kvarteret och aktivt välja bort de stora strömlinjeformade kafékedjorna.”

Resonemanget gäller också för kedjeföretagen i allmänhet. Gynna de små lokala företagen. De undviker inte skatt genom att lägga kontoret i Holland. De måste ha en bra relation med sina kunder annars funkar det inte.

Bilden ovan är från Original Coffee Brewers på Valencia Street, San Francisco

 

Varför ägs så många hotell av samma företag?

FS00013159Igår skrev Sydsvenskan om planerna på ett nytt hotell i Malmö. Den första blänkaren i tidningen nämnde i stort sett bara att det skulle bli 40 nya jobb. Trevligt i sig. Senare avslöjades var det nya projektet skulle uppstå. I Skånska Dagbladets lokaler. På så sätt kunde tidningen räddas. Trevligt det också.

Men är inte meningen med att bygga ett nytt hotell att det framför allt skall vara till för folk som behöver bo där?

Nej, det kanske det inte är. Meningen kan också vara att hindra andra hotellföretag att komma in på marknaden. I senaste numret av tidskriften Economist skriver man om ”företagssardiner”. Med det menar man företag som ynglar av sig i snart vartenda hörn av stan, likt espressocaféer.

I det aktuella fallet ovan handlar det om norrmannen Petter Stordalen som är något av en idol för politikerna i Malmö. Själv besväras han inte av den rollen nämnvärt.
Utöver de tre hotell man har i Malmö så skall det nu bli alltså bli ett i Skånska Dagbladets lokaler. Även i den stora kongressanläggningen som byggs nära stationen är man med med ett jättehotell. Och vid Malmö Arena skall det också byggas ett hotell med, just det – samme aktör.

En gång i tiden hade jag ett uppdrag att finna ett koncept och ett nytt nyttjande av den numer vilande Öresundsutställningen. Lokalerna används ibland för fester. Ett konsortium med investerare, arkitekt och operatör togs fram. Tyvärr satte staden som är fastighetsägare en tidsgräns som var snäv och lämnade sedan över till – guess who som sedan såg till att inget hände.

Är det en bra strategi frågar sig frågar sig Economist, att sätta upp nya enheter som konkurrerar med dem man har. Ja -ibland. Espressobarer kan man tydligen etablera i vartenda kvarter utan att det slår mot befintlig verksamhet för mycket. En kopp kaffe är trots allt en kopp kaffe även om den som säljer den kallar sig för ”senior barrista”.

Med hotell är det lite annorlunda. Kunderna är mer märkestrogna. Därför har hotellen inom samma kedja olika namn. De klassificeras olika, olika antal stjärnor m.m.

Handen på hjärtat. Kan du skilja mellan ett tre-stjärnigt och ett fyr-stjärnigt hotell?
Nä – tänkte väl det.

På så sätt kan man låtsas att det är en mångfald även inom detta område i vårt samhälle. Men egentligen är det i en och samma tratt som pengarna åker ner i.

I Norge.

 

 

 

 

Att bo när du är ute och reser

Hotell Baltzar fasad sept 04

Hotell Baltzar i Malmö har gått i konkurs meddelas i Sydvenskan (25.2). Det lilla hotellet ligger i korsningen Södergatan Baltzarsgatan. Precis mitt i stan alltså. Men många kanske inte har tänkt på att det finns ett hotell i huset. Entrén är tämligen anspråkslös där den ligger mellan två butikslokaler. Hotellet har endast 40 rum och det gör det svårt att konkurrera med de stora hotellen som tillkommit i Malmö.

Går man tillbaka till tiden före fastighetskraschen i Sverige, alltså på 1980-talet så fanns det många hotell av Baltzars typ. Oftast i privat ägo via ett mindre fastigehsbolag eller helt enkelt via ett kommunalt bolag. Den tidens investerardrivna ekonomi ledde till att många hotell fick problem. Dessa problemhotell fångades upp av de nybildade ”bad bank”- bolag som  Castellum, Diligentia, Retriva/ Kungsleden, Tornet och fusionen Föreningsbanken plus Sparbanken. En grupp som kallades Valuation Board där jag själv deltog bildades för att hantera värderingarna. Det gällde inte bara hotell.

Från andra halvan av 2000-talet ökade beläggningen av på Malmöhotellen. I slutet av årtiondet var det i princip fullbelagt alla vardagar. Stimulerade av denna situation staratades nya hotellprojekt. Även på andra sidan bron byggdes det. Snart tillkommer ett stort hotell i samband med den nya kongressanläggningen i Malmö centrum.

concert-congress_and_hotel_in_malmoe_images_2008-048_003_0

De som nu är aktörer på hotellmarknaden är stora kedjor. Ägandet av hotellen har hamnat i stora fastighetsbolag. Ett är till och med specialiserat på att äga hotellfastigheter (Pandox).

Är det så här det skall vara i framtiden? Stora kedjeföretag som tar hela marknaden liksom i detaljhandeln? Produktivitetsutvecklingen i branschen har ibland fått mindre trevliga effekter. Ett av de nyare hotellen i Malmö är så fullständigt utan egen identitet så att det känns som att checka in på en vårdcentral.

Kanske kommer  framtiden att gå via nya spår. Idag är det kutym att även affärsmän flyger med de billiga biljetterna. Flygbolagen har fått anpassa sig till en ny marknadsbild.

På hotellmarknaden har ett nytt fenomen dykt upp. Det heter AirBnB. Företaget startade 2007 (samma år som iPhone kom) i SOMA i San Francisco. Idén går ut på att man via AirBnB bokar ett rum eller en lägenhet hos privatpersoner. Idag har AirBnB 700 anställda och har förmedlat mer än 10 miljoner gästnätter sen starten.

Detta tycker naturligtvis inte hotellbranschen om. Varken i Sverige eller i USA. Tidskriften Travel News hade en artikel om AirBnB och delvis en problemfylld bild om hur man som värd kan råka illa ut. Man talar för sin sjuka mor helt enkelt. Förmodligen får hotellen vänja sig precis som flygbolagen tvingats göra när marknaden ändras.  Även affärsmän börjar alltmer utnyttja detta nya sätt att bo.

De egna erfarenheterna är mycket positiva. När blev du bjuden på restaurang och skjutsad till flygplatsen av en hotelldirektör senast?

Den kanske intressantaste aspekten är nog en annan. Hur du bor när du är ute och reser är  i framtiden inte enbart en fråga för stora kedjeföretag utan det är verksamheter som drivs av småföretag och enskilda människor.

Näthandel borde vi tala mer om

SumUp setzt sich an die SpitzeEtt sätt att lägga märke till förändringar är att se tillbaka några år. I England har handeln i stadskärnorna drabbats med stora vakanser som följd. Bara för 10 år sen växte den till men samtidigt kom en aggresiv tillväxt av lådbutiker som förändrade det detaljhandeln. Detta skriver Economist Intelligence Unit i en rapport om detaljhandeln 2022. Fortsätt läsa Näthandel borde vi tala mer om

Sundsvall – Kristianstad nästa?

Sundsvall hörnhusSundsvall har en unik och mycket vacker stadskärna, som Kristianstad. Samtidigt har man ett av Sveriges största och fulaste externhandelsområden – Birsta. Detta förhållande tycks skapa kluvna känslor – åtminstone bland dem som skriver i den lokala tidningen. Man redovisar allt från ett naivt och trosvisst försvar för den rådande ordningen – till rena självföraktet.

 

Fortsätt läsa Sundsvall – Kristianstad nästa?

Motorvägsstaden Kristianstad – Bromölla – Sölvesborg

Du har säkert sett dessa lådor längs motorvägarna. Bilden ovan är från Jönköping men den kunde vara tagen var som helst. Längs motorvägarna byggs handelsfastigheter men också andra verksamheter flyttar ut. Tvärtemot vad en del kanske tror så bygger Sverige fast oss i bilsamhället. Vi kommer att röra oss mellan dessa punkter av externverksamheter som det har kallats hittills. Snart blir det de gamla stadskärnorna som blir externa och motorvägsstaden det som är centralt Fortsätt läsa Motorvägsstaden Kristianstad – Bromölla – Sölvesborg

Köpcentrumbusiness och Kristianstad

I veckan som gick var det köpcentrumbusiness i Cannes. Vackert väder och 19 grader varmt. Omkring 140 svenska köpcentrummänniskor var anmälda till MAPIC som evenemanget heter. Det är en förkortning av Le marché international professionnel de l’implantation commerciale et de la distribution. Det mesta sker ändå på engelska. De stora köpcentrumägarna som Steen & Ström, Eurocommercial och KF Fastigheter var där. Här vill man visa upp sina köpcentra, planerade och existerande för intresserade hyresgäster. MAPIC har utvecklats till en uthyrningsmässa något som dess föregångare ICSC (International Council of Shopping Centers) inte klarade av lika bra.

Wilner Andersson, som är Sverigechef för Steen & Ström tycker Mapic är bra:
Alla som på något vis är engagerade i branschen är här, alla de stora företagen och de viktiga detaljisterna. För oss är det viktigt att upprätthålla de kontakter vi har men också träffa detaljister som vill etablera sig i nya regioner.

Nu finns det ju många som är engagerade i utvecklingen av köpcentrumprojekt, men inte kanske på det sätt som Wilner Andersson tänker. Detaljhandlarna i Kristianstad centrum t.ex, som skriver protestlistor mot köpcentrumraseriet i kommunen. De är inte på plats i Cannes. Lika gott är väl det. Vem vill ha ett lokalt företag från Kristianstad till något köpcentrumprojekt i Kroatien eller Italien. Handlarna i Kristianstad har nog med sina affärer i Kristianstad. Det får de inte vara ifred med så länge till när Steen & Ström öppnat sin galleria med 70 nya butikslokaler och en del hyresgäster som man kanske hittat i Cannes.

Köpcentrumbranschen har träffats på detta sätt i Cannes i 18 år och lärt av varandra. Det är väl bara en av anledningarna till att likriktningen breder ut sig. En annan anledning är våra politiker som inte inser detta. Köpcentrumbranschen är sig dock inte riktigt lik. Som jag skrev i ett tidigare inlägg är man bekymrade över att de stora och attraktiva varumärkena blir allt färre sen fem år tillbaka. Nu visar det sig också att besöken i köpcentra minskar. Besöksfrekvensen är bara 93% av vad den var 2007 enligt en artikel i Les Echos och den alltid välinformerade journalisten Catherine Sabbah. Orsaken är internethandeln som ökat 30% första halvåret 2012. Det drabbar inte lika. Det är främst stormarknader, elektronikhandel som lider medan butiker med en ytstorlek under 750 kvm klarar sig bättre.

Se där! Det finns många av dessa i Kristianstad som alltså är de som klarar sig bäst. Varför gå över ån efter vatten?