Mirum Galleria, Norrköping, Sweden

In the outskirts of the city of Norrköping (200km south of Stockholm) is a housing area from the 1960s called Hageby.  At that time a couple of consultants created a model for industrial building of housing. A production unit was set up on site and the houses were built over a short period of time. Almost all of the apartments were three room units. Over time the shortcomings of the construction process became visible with leaking roofs and other problems. The area did not become the popular housing area politicians and planners had hoped. During the 1980s the property owner tried to change the image by painting the buildings and add new roofs.
The city planning authority of Norrköping are now trying to change the image of Hageby and its 8000 inhabitants and claim the problems on high degree of unemployment and big scale structures based on the planning ideas of 1960s. They call their project  in newspeak terms for The Garden City Hageby and hope to create something with a resemblance to the Ebenezer Howards ideas. I could think of few other places less apt for that idea.

From the very beginning a major retail centre was planned and that is why there are few shops in the area outside the centre. Even the public library which was situated opposite to the centre has now moved in to the basement level of the centre. The owner of the centre today is Steen & Ström and they have changed the name of the centre to Mirum Galleria. The word Mirum is said to mean surprise. For the people of Hageby the change of the name really was a surprise and more than a thousand inhabitants signed a protest via Facebook. They meant they lived in Hageby and Hageby Centrum was their centre. There is no other centre, not even a public square to mention.

The old Hageby Centrum has now been transformed by two architect companies, White and Evenden. The new design of Hageby Centrum is definitly not in correspondance with Garden City ideas. On the other hand, the usual modernistic approach of these architects goes very well with the original ideas of the master plan. The Hageby Centrum opened 1966 and was then with its 25 ooo sq m the biggest indoor shopping centre in the Nordic countries. Today The Mirum Galleria encompasses 75 000 sq m shopping area and has a more the 100 meter long and 14 meter high glass facade.

The Mirum Galleria was nominated to one of three in the competition of Shopping Center of the Year, by on organization called Nordic Council of Shopping Centers. It did not win. When you read the jurys (who are they) motivation for the winning centre, you realize that they do not take any consideration to the surroundings of a center or the kind of local community it is a dominant part of.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Missmood

Ett rulltrappspaket tar dig upp från Regeringsgatan till Malmskillnadsgatan

När den nya gallerian Mood i Stockholm lanserades så var det med begrepp som mjuka värden och sinnlig shopping enligt DN. Idag skriver DN (dock ej på nätet) att det är glest bland kunderna i Mood i Stockholm. Stämningen tycks alltså några månader efter öppnandet ha övergått i missmod.
Nu skall man inte döma ut projekt efter några månaders drift. Ändå är det svårt att förstå vad denna galleria skall fylla för funktion. Från företrädare för Citysamverkan i Stockholm har man tidigare sagt att Mood-gallerian kan skapa bättre flöde längs idag bortglömda bakgator mellan Hötorgscity och Stureplan.

Det är naturligtvis tvärtom. Denna galleria liksom alla andra bidrar till att dränera den viktigaste allmänna platsen , nämligen gatan. Nu har visserligen den stora rivningen av Nedre Norrmalm på 1960-talet gjort grovjobbet s a s. Men fotgängarna går hellre närmaste vägen mellan A och B i stället för att gå in i ett kvarter för att komma ut på samma gata lite längre bort efter att ha tagit sig upp genom ett rulltrappspaket. Man gör det även om man tvingas gå på utsidan av det kvarter där Moodgallerian ligger och precis som vanligt är det en lång intetsägande fasad utan gatuliv här.

Mood-gallerians utsida mot Mäster Samuelsgatan

Moodgallerian är det senaste tillskottet i Stockholms rad av köpcentra. Staden har europeiskt rekord i antal kvadratmeter köpcentrumyta per 1000 invånare. Den genomsnittliga ytan för 40 större städer i Europa är 382kvm/1000 inv. Stockholm har 879 kvm.

En galleria som inte blir av – staden vinner

En galleria vid Slussen blir ej av. Den främsta orsaken till nedläggningsbeslutet kan man ana i DNs artikel. Det är att den planerade ytan halveras från tidigare tänkta 35 000 kvm. Gallerior och köpcentra är fastighetsprojekt och inget annat. Det handar inte i första hand om handel och service. En galleria med ”bara” en yta om ca 17 000 kvm kan inte konkurrera med de större anläggningarna och kan inte bli ett ställe som kan marknadsföras som en ny ”mötesplats”. Stockholmarna är att gratulera.

Varför besöka Lunds centrum?

Vad gör man för att hjälpa en gymnasist inför valet av vidare studier? Då – när det var aktuellt för egen del som förälder, ringde jag Lunds Universitet. Det var ju självklart i Lund det skulle studeras. Jag ringde studievägledningen för den institution som var av intresse, och frågade:

– Kan du rekommendera en bok åt en gymnasist som skapar ett intresse för ert ämne?

Jag glömmer aldrig den besvärande tystnad som uppstod. Det blev inget svar.

Denna episod återkom i tankarna när jag för några år sedan gjorde en utredning åt Lunds stadsbyggnadskontor, med titeln ”Ett attraktivt Lund” (2008). Bakgrunden till utredningen var att Lunds centrum plågades av tomma butikslokaler och en diskussion om byggande av en galleria vid Botulfsplatsen. Jag skall inte fördjupa mig närmare i rapporten. Den finns väl på SBK för den som är intresserad. Mycket hårdraget rekommenderade jag att inte bygga en galleria utan när det gäller handel och service istället satsa på de tråkiga bostadsområdescentra som Lund har.

Nu har Lund fått ett besökscentrum för Domkyrkan så alla intresserade danskar får veta hur det står till med den gamla danska katedralen.

Varför finns det inget besökscentrum för Universitetet, där blivande studenter och alla andra kan få en bild av vad man gör om dagarna. Skulle det inte vara på plats med ett litet besökscentrum för ESS och Max IV likaså? Här finns tre möjliga publikattraktioner. Jag har inte hört ett knyst om att någon funderar i dessa banor.

Glöm gallerior. De kommer inte att lösa problemen med tomma lokaler utan snarare förvärra situationen. Handeln kan inte ansvara för att det blir folkliv i centrum. Det är inte dess upppgift. Inse att tiden ändrats och att andra verksamheter får fylla centrum förutsatt att man skapar platser som är attraktiva.

England visar vägen

David Cameron, den brittiske premiärministern har anlitat en energisk dam som är inne på de tankegångar jag berört ovan. ”Inse situationen”, säger hon. ”Vi måst skaffa andra verksamheter till platser där människor möts för att hålla liv i dessa”

Lyssna på henne här: