Var ligger Mirum?

Hageby Centrum utanför Norrköping
Hageby Centrum utanför Norrköping

Du har förmodligen aldrig hört namnet Mirum. Men för dem som bor i närheten är Mirum viktigt. Stadsdelen Hageby har i brist på ett riktigt torg eller en offentlig plats inget annat än ett köpcentrum att använda som substitut, och det är köpcentret Mirum. Tidigare hette detta köpcentrum Hageby Centrum; helt naturligt eftersom det ligger i Hageby. Men de dåvarande ägarna, Steen & Ström, tyckte inte att namnet passade för verksamheten så man döpte om det till Mirum, precis som man i Lerums kommun kallade ett köpcentrum för Allum. De boende i Hageby tyckte nog att namnet Hageby Torg fortfarande passade bra, men de blev ju inte tillfrågade.

Att det har blivit så att all verksamhet i en stadsdel, butiker och restauranger hamnar i en och samma lådliknande byggnad, beror på att stadsdelen är planerad så. Miljonprogramsplanering brukar det kallas. Kanske också för att Hageby ligger i Norrköping, staden vars centrum flyttade in i ett köpcentrum.

Nu ägs inte Mirum av Steen & Ström längre och Steen &  Ström är sålt till ett franskt-holländskt-amerikanskt bolag som tycker att småcentrum som Mirum inte är något att ha. Det verkar nu också som ett flertal hyresgäster inte heller tycker att Mirum är där man vill vara. Kedjeföretag som Lagerhaus, Esprit, Jack & Jones och Vero Moda flyttar därifrån. Den nuvarande ägaren, fastighetsmagnaten Olaf Thon är dock inte bekymrad, tomma ytor skall ersättas med norska företag (som han antagligen också äger).
Någon ambition att söka få lokala företag att etablera har inte nämnts. Det brukar inte nämnas i sådana här sammanhang. Lokala företag tycker man inte om i köpcentrum branschen. Det är bara lokalbefolkningen som envisas att göra det. Men de tillfrågas inte heller denna gång.

Så se upp ute i kommunerna där Steen&Ström dragit fram. Deras nya ägare som uppträder under en av delägarnas namn, Klépierre, har inte några långsiktiga ambitioner. Närmast till rakning är förmodligen Galleria Boulevard i Kristianstad. Där bygger man färdigt och tomställer en tredjedel från början. Kanske döper man om centret till något som mer och mer ligger närmre till hands – Krisum.

Dålig timing för Kristianstad

Med en ovanlig timing kommer Dagens Industri med en förstasida som illustrerar bekymren i Kristianstad och tomställningen av en tredjedel av Galleria Boulevard.

Skärmavbild 2014-11-24 kl. 17.57.38Det är nästan så man känner lite sympati för de politiker som surrat sig vid masten och försvarat denna anläggning i hjärtat av stan. Men förresten – näe. Om man hade lyssnat så fanns det tecken som antydde att det mycket väl kunde gå så här – som det nu har.

Enligt HUI:s köpcentrumbarometer låg tillväxten för köpcentra på 0,8 procent under 2013. Den ordinarie handeln ökade med 2 procent och  e-handeln med 17%.

I Dagens Industri talar köpcentruminvesterarna om att det i framtiden bara är de riktigt stora köpcentren som man är intresserad av, som Mall of Scandinavia. Den tror man på. Investerarna Unibail Rodamco har sålt av 7 av 16 köpcentra för att satsa på den här typen av mega-anläggningar. Kvar blir mindre köpcentra runt om i landet. De låter som strategin för WalMart i USA. De etablerar ett antal halvstora butiker som tar död på den lokala handeln. Sen stänger man och öppnar ett jättebutik långt utanför stan.

Mall of Scandinavia blir granne med Friends Arena i Solna, som är ett jättefiasko där alla inblandade vill komma ifrån så fort som möjligt. Men det är en arena det och det är något helt annat. Eller hur är det? Är det inte samma lokala storhetsvansinne som drivit fram dessa anläggningar. Hur är det i Kristianstad med den saken?

Dagens Industri skriver vidare att det är en uppfattning i branschen att det INTE råder en överetablering! Vad kallar man då det faktum att Sverige har mer köpcentrumyta per invånare än något annat land i Europa?

Stoppa C4-shopping nu!

Skanningsbild 3Heléne Fritzon, kommunstyrelsens ordförande i Kristianstad är överraskad av beskedet att Galleria Boulevard byggs färdig men att man tomställer 6700 kvm butiksyta som man inte lyckas hyra ut.

I januari 2013 kände det dåvarande kommuanlrådet Pierre Månsson en oro för det som nu blivit verklighet.

Men var det så svårt att förutse att det som nu sker? Varför fortsätter man agera som politiker på 1960-talet när deras föregångare talade om ”utvecklingen” som gjorde det nödvändigt att riva stadscentra för varuhusen. Varuhus som blev kortlivade. Man ansåg att man inte kunde låta det bestående skymma sikten för vad framtiden krävde, för att citera ur Klas Östergrens senaste bok Twist. Vad åtminstone en del förstod av den tidens misstag var att inte tillåta de stora greppen, de ödeläggande saneringarna av äldre bebyggelse; hus som skapats av tidigare generationer och som var avsedda att ingå i en kontinuitet som i alla riktiga städer. Det som skett i Kristianstad visar att man inte tagit till sig den dyrköpta erfarenheten. Man lärde sig inget av Göteborg som i ett svep rev 84 äldre fastigheter och lät köpcentret Östra Nordstan uppstå i deras ställe. Man lärde inget av Norrköping där såren från 60- och 70talets rivningsvåg syns än idag.

I Kristianstad har politikerna försökt att leka affärsmän. När man tillåter planer för så stora projekt som gallerian eller det ännu inte påbörjade C4-shopping då ingriper man i hela infrastrukturen i staden. Man tillåter inte bara uppförandet av en över 300 meter lång byggnad som i sin skala helt avviker från resten av stadskärnan; en stadskärna som bygger på en plan från 1600-talet. De båda projekten (om nu C4 shopping blir av) innebär dessutom att man rycker undan de ekonomiska förutsättningarna för drift och underhåll av de byggnader som utgör stadskärnan.

I USA använder man ibland ett uttryck ”snake-oil”. Uttrycket refererar till de ambulerande försäljare som reste omkring och sålde diverse undergörande medel, med ett totalt okänt innehåll. Effekten av dessa medel var därför obefintlig. När man väl upptäckte det hade försäljarna redan dragit vidare. Idag är motsvarigheten till snake-oil i Kristianstad något som marknadsförs som ”familjeshopping”, ett begrepp som ingen hört talas om tidigare. Försäljarna av detta undergörande medel som de själva anser saknas i Kristianstad vill bygga ytterligare ett köpcentrum utöver det som redan är halvtomt. Där skall familjeshoppingen erbjudas.

Man får hoppas att politikerna i Kristianstad – i ljuset av vad som nu sker – samlar sig och stoppar C4 shopping. Man kan stoppa projektet av ren självbevarelsedrift; att slippa oro för att inte heller detta skall lyckas; att slippa bli överraskad när ett andra misslyckande blir ett faktum.
I stället kan man gentemot sina väljare framstå som kloka och reflekterande som har Kristianstads unika historia i minne, att bevara för framtiden.

 

 

Köpcentrum-peak

DSCF1992Man talar om oil-peak och car-peak, dvs när vårt utnyttjande uppnått ett maximum för att sedan vända. Frågan är om vi i Sverige inte nått ett köpcentrum-peak. I Malmö har vi det numer tömda Entré köpcentrum.

 

 

Skärmavbild 2014-11-21 kl. 14.24.19

I Kristianstad hann man bara öppna en blygsam del av ett köpcentrum som planerades för 70 butiker (idag 17). Nu tar man konsekvenserna av situationen och bygger färdigt efter ett långt uppehåll. Men man låter en fjärdedel stå tomt skriver Kristianstadsbladet (betalvägg)

De politiker som aktivt lobbat för att få till detta projekt kan dock andas ut – till nästa val.

Galleria Boulevards ägare säljer av

galleria boulevard

I Kristianstad pågår byggandet av en gigantiskt galleria inne i den gamla stadskärnan vars gator och torg ligger där sen det skapades för 400 år sedan.  Ägaren till gallerian är det franska företaget Klépierre tillsammans med USAs största köpcentruminvensterare Simon Properties och den holländska fonden APN.
Nu har Klépierre börjat sälja av köpcentra för att koncentrera sig på de marknader som de anser har bäst utsikter – eller som man säger de marknader som ”är mest aktiva och har den största tillväxten”.
I den processen har man därför sålt av fem kommersiella centra i Sverige sen i juli för totalt 354 miljoner Euro (ung 3,3 miljarder SEK).

Är Kristianstad nästa centrum till rakning? Hittills har man bara skapa ca 17 butiker i gallerian så den kan väl inte räknas till de större i det internationella sammanhang som Klépierre menar. Mer om detta går att läsa i affärstidningen Les Echos här

Inte en H/M till!

IMG_7641När jag håller föredrag och när jag skriver i denna blogg försöker jag säga att framtiden för handeln i centrum ligger  i att uppmuntra lokala företag med någon unik produkt eller kunskap tillsammans med en näthandelssatsning. Det är bätte än att sätta sin tillit till de vanliga kedjeföretagen. Ändå lever föreställningen kvar att bara man får t.ex.  H/M till centrum så vänder kundströmmen hem från de stora köpcentren.

Jag har skrivit en del om köpcentras effekt på stadskärnor och på stadsbebyggelse i allmänhet. Vad vi borde bli mer uppmärksamma på är det stora detaljhandelskedjornas betydelse i sammanhanget. Skall du övertyga politiker om att anta en detaljplan för ett köpcentrum bör du kunna visa att du har hyresgäster som vill etablera där. Då räcker det ibland med en stor livsmedelsbutik. Projektet står därmed och faller med denna enda hyresgäst som i praktiken avgör om det skall byggas vägar och rondeller (på skattebetalarnas bekostnad) och t o m bostäder i närheten.

Det är därför mycket glädjande att läsa i Kristianstadsbladet om konceptet Unika Butiker som nu finns i femton städer. Syftet är att förbättra förutsättningarna för fristående butiker. Medlem kan man bli om man inte är en franchisebutik eller tillhör någon kedja. För just Kristianstad passar denna idé utmärkt. Stadens handel och liv i centrum hotas nu av, dels ett jättelikt köpcentrum i själva centrum, dels av ett planerat externcentrum.

Det är flera skäl till varför konceptet Unika Butiker är intressant. Jag tolkar det som att det handlar om butiker som verkligen har någonting som är ”eget”, produkter eller kunskap eller både och. Det räcker inte med att man slår upp en låda med lite designprylar som kan hittas via datorn. Den typen av butiker kommer inte att bidra till centrums överlevnad.

Slutligen bör vi som konsumenter bli mer medvetna om de lokala företagens betydelse och inte bli så imponerade när något nytt köpcentrum annonserar att man skall få in nya kedjor som ännu inte finns i stan. Dessa nya koncept är oftast lika unika som ytterligare en variant av hårschampo och ägs av samma internationella företag.

I San Francisco får inte kedjeföretag etablera intill varandra. Skulle de försöka så uppstår spontana kampanjer mot dem.

oppose-jack-spade-poster

Kristianstad – framtidens nyckel ligger inte under politikens gatlykta

Coop Nynäshamn

För ungefär femtio år sedan avslutades ett decennium av dittills exempellöst svenskt varuhusbyggande. Kooperationen som var den största varuhuskedjan hade då byggt ett tiotal varuhus varje år. Vid årsskiftet 1964/65 hade man 114 varuhus. Bilden ovan är i från Nynäshamns centrum. Fyrtio år senare 2005 såldes i stort sett alla COOPs fastigheter (129 st) till ett holländskt försäkringsbolag, ING. KF och dess arkitektkontor var en drivande aktör i omvandlingen av svenska stadskärnor, understödda av politiker som hävdade att ”utvecklingen” krävde rivningen av hus och ibland hela stadsdelar (Östra Nordstan, Göteborg).

Varuhusen visade sig inte vara svaret om ”framtiden”. ”Utvecklingen” krävde inte alls dessa varuhus. De har i stort sett försvunnit allihop medan utvecklingen gått åt ett annat håll. Ett håll som politiker och andra inte förutsåg och heller inte kunde förutse. Denna respekt för att vi inte vet vad framtiden innehåller borde vi alltså lärt oss av varuhusens härjningståg.

I Kristianstad har politikerna emellertid, precis som sina föregångare under varuhusexpansionen, bestämt att framtiden heter köpcentra. Ni vet – såna som man slutat bygga i USA. Kommunalrådet Pierre Månsson i Kristianstad uttrycker det så här i en intervju i Kristianstadsbladet  den 15.2

Så när man jämför med andra kommuner som bara satt sig på baken och låtit köpcentrum komma gör man enligt min uppfattning ett misstag. Vi har varit aktiva.

Politikerna inte bara anser att gallerior och köpcentra är framtiden för Kristianstad.  Man gör denna utvecklings innehåll till sitt och driver på för att påskynda utvecklingen. Jag citerar Markus Uvell som skrivit en bra essä om detta:

Politiken blir ett samspel mellan makthavaren och samhällsutvecklingen, inte mellan medborgarna. Politiken tror sig ha uppgiften att förlösa det nya samhället, inte att lösa de problem som medborgarna ser i sin vardag. 

Tydligare än i Kristianstad kan det inte bli. I stort sett alla politiker enades i ett berömt ”handslag” om att lobba för en galleria som idag bara är halvfärdig och där nu hyresgäster går i konkurs. Sen beslutade man om detaljplan  för ytterligare ett köpcentrum. Sju tusen medborgare reagerade mot detta med krav om folkomröstning av planen. Kristianstadbladet gjorde en egen opinionsundersökning som visade att en majoritet var emot ett extern centrum. Nu har också Fastighetsägarna Syd överklagat planen.

Nu står man med en halvfärdig galleria , ett tomt jättelikt parkeringshus och en detaljplan för ett externt köpcentrum som riskerar att aldrig bli av. Åtminstone inte om tänkta hyresgäster betraktar situationen idag.

Det hela blir istället minnesmärken över politikers överdrivna tro att de kan förutsäga framtiden.

Det var Tor Ragnar Gerholm som sa:

”Man letar efter framtidens nyckel under politikens gatlykta – i stället för hos medborgarna där den finns”

Bilden nedan visar den torftiga korridor som hittills är det enda som blivit klart av Galleria Boulevard, med 17 butiker i stället för 70.

2014-05-31 11.51.32