Burlöv center till salu

Det holländska köpcentrumbolaget Eurocommercial, som äger Burlöv Center vill sälja. Nyligen förvärvade man hela Eurostop i Halmstad från två delägare.

Burlöv centrum har en lokalyta om 42.000 kvm med 70 butiker och är ett över fyrtio år gammal centrum. Det har under åren rustats upp och är idag i till synes fint skick och fullt uthyrt. Centret som ligger i Burlövs kommun granne med Malmö och  med endast 16 913 invånare har varit ett irritationsmoment under alla år. Att Burlöv för det första fick bli en egen kommun med så få invånare är det fortfarande en del som tycker är fel. Kommunen borde ha slagits ihop med Malmö från början. Nu blev det inte så och man tillät byggandet av Burlöv centrum som under åren bidragit till att Malmö haft ett negativt köpindex.

I Malmö stundar nu andra tider med tre köpcentrumprojekt som just nu byggs, Emporia (öppnar i oktober) samt Mobilias och Triangelns utbyggnader. Det kanske är lägligt att sälja Burlöv center mot bakgrund av detta.

Burlöv center ser ut som köpcentra brukar göra invändigt och det är svårt att ta en bild som visar att det just är detta center som visas. Nedanstående bild från ett innetorg med överljus får ses som ett försök till identifiering.

 

Framtiden är slut för Eurostop

1990 stod den första av fem Eurostopanläggningar klar i Jönköping. De andra ligger i Halmstad, Örebro, Enköping och Arlanda. Det marknadsfördes som ”framtidens mötesplats”. En stor skylt mot vägen kallar anläggningen fortfarande för detta.
Arkitekterna bakom Jönköpingprojektet beskrev utgångspunkten för sitt arbete så här:
Eurostop är ett sätt att skapa en bättre arbetsmiljö för dem som arbetar utefter vägarna och bidra till en större trafiksäkerhet. Medan bilen tas om hand kan förare och pasagerare tillfredsställa sina behov vare sig det är sömn, mat avkoppling i bastun, dusch, tvätt, shopping, telefax-potsärenden, sekreterarservice etc.
Den utgångspunkt för arbetet som arkitekterna beskriver är dels naiv -det handlar ju om ett köpcentrum och inget annat och dels är den märklig i sin syn på en ”totalanläggning”. Sådana idéer kopplar man ju oftast samman med makarna Myrdals samhällsvisioner på 1930-talet. Eurostop blev inte ensamma längs motorvägen utanför Jönköping. Det gamla regementet A6 intill omvandlades till ytterligare ett köpcentrum.

Idag ägs fyra av  Eurostop-anläggningarna av det holländska köpcentrumföretaget Unibail-Rodamco. Företaget har som strategi att numer koncentrera sig på större anläggningar. Ett av de centra man vill bli av med är Nova Lund. Jönköpingsanläggningen har man lyckats sälja 2011 efter att i fem år försökt bli av med alla fem. Nyligen avstod man att sälja två av dem eftersom priset blev för dåligt.
Eurostop i Jönköping ligger längs E4:an och innehåller 12 300 kvadratmeter hotell, kontor och butiker. Det finns också en byggrätt om 20.000 kvadratmeter. Köpeskillingen lär ha varit 95 miljoner kronor, dvs ca 7.700 kronor per kvm, byggrätten oräknad. Det innebär ett pris som är ca en tredjedel av en nyproduktionskostnad, markkostnad oräknad. Framtidens mötesplats har alltså inte försvarat sitt ingångsvärde.

Eurostop interiör

Mittemot Eurostop växer dessutom den nya tidens lådbutikslandskap upp. Ett företag som heter Lustgården har fått bygglov för att bygga med 23.500 kvm handelslokaler . Idag har bolaget cirka 20.000 kvm butikslokaler i området, bland hyresgästerna finns bland annat Media Markt, K-rauta och Sova. Bolaget har nyligen tecknat ett kontrakt om 5.000 kvm med den norska sportkedjan XXL.

Längs motorvägarna växer landskapet av lådbutiker

I samma nummer av tidskriften Arkitektur som Eurostop presenterades i, nr 1-1990 skrev man i en ledarartikel:
Det står klart att den byggvåg av externa anläggningar  av olika slag som nu drar över landet är på tvärs mot det mesta som varit självklart inom stadsplaneringen sedan funktionalismens zoneringsprinciper dog och som man trodde begravdes i slutet av 60-talet. Nu tycks vi i stället med hög fart gå rakt mot stadsbyggandets bankrutt igen.

Det var alltså 1990, för 22 år sedan man skrev detta i landets ledande arkitekturtidskrift.  Vad skulle man skriva idag – om man skriver något alls.