Sverige: där köpcentra härskar

Sweden: where malls rule. Det är rubriken på en artikel i Shopping Centers Today den 22 mars 2012. Det är konsultföretaget Cushman & Wakefields svenska gren som bidragit med underlaget till artikeln. Enligt dem har den yta som köpcentra representerar fördubblats mellan 1996 och 2011 för att nu uppgå till ca 4 miljoner kvadratmeter. Mätt per uthyrd yta per 1000 invånare så är det bara Norge som har mer. Orsaken till denna växt är enligt Charles Larsson, marknadsdirektör för Steen & Ström (som bygger Emporia i Malmö) att:

stadsplanerare och politiker har de senaste tio åren upptäckt att köpcentra är huvudaktörer i att skapa nya arbetsplatser. Så det har varit en mer positiv attityd till köpcentrumfastigheter som motorer i ekonomisk utveckling”.

Ett intressant påstående! De handelsutredningar som ligger som underlag för planbeslut brukar ju annars försöka motivera en etablering med att det finns ett marknadsmässigt utrymme och talar mycket tyst om de sysselsättningsmässsiga aspekterna. I grannkommunerna kanske det inte skulle tas väl upp.

Entré och avbruten sorti

Det var det danska företaget TK Development som drev fram planen för köpcentret Entré. TK Development hade annars gjort sig känt för att bygga lågprisbutiker runt om i Sverige. År 2006 innan detaljplanen var klar så sålde man Entré till Commerz AG som är ett helägt dotterbolag till den tyska banken Commerzbank. Priset var 1,5 miljarder kronor. Entré invigdes i mars 2009. År 2010 ville Commerz sälja men drog sig tillbaka då de bud man fick var för låga. För de inblandade tycks det handla mer om sorti än entré.

Köpcentret bildar en tydlig markering sett från Malmös norra infart.
Kommer man från Östra Förstadsgatan så ligger Entré i änden av en återvändsgata och ett mörkt och livlöst torg. Det är å andra sidan inte meningen att torget skall användas. Inga verksamheter vänder ut mot denna plats. Allt skall ju som i alla köpcentra ske innan för väggarna. Här inne finns plats för 75 hyresgäster men den 5 mars 2012 kunde man räkna till 19 tomma lokaler i centret

Detta köpcentrum är det som handelsutredarna tror kommer att drabbas hårdast av den nya konkurrensen som nu skapas i Malmö (Mobilia, Emporia, Triangeln) . Frågan är om Entré behöver mer konkurrens. Under första halvåret 2011 gick 5 företag i konkurs.

Nya köpcentra hotar grannkommuners utveckling

De tre köpcentra som nu är under uppförande i Malmö, Emporia (bilden ovan) och Mobilias samt Triangelns utbyggnadsprojekt behöver tillsammans omsätta ytterligare 3 miljarder kronor utöver den omsättning som redan finns (i Triangeln och Mobilia)

De stora projekt det här är tal om tar lång tid att planera och genomföra. Det var omöjligt att förutse att vi skulle få finanskriser och eurokris som påverkar Sveriges ekonomi och konsumenter. Enbart detta faktum visar det orimliga att bygga den typen av projekt, en typ av handelsplatser som totalt övergivits i föregångslandet USA.

Investeringsbesluten har tagit sen lång tid tillbaka, innan Eurokris och minskad konsumtion.Vi ser nu hur hushållen blir mer restriktiva och sparar mer i stället för att konsumera. Ända sen 1950 talet och fram till 1980 talet brukade hushållen spara ca 10% av sina inkomster. Sen kom en period med t o m negativt sparande.

Var skall omsättningen till de tre köpcentrumprojekten komma ifrån?

Låt oss utgå från de utredningar som legat till grund för planbesluten. I handelsutredningen för Mobilia tror man att den nödvändiga ökade omsättningen till 40% skall komma från området utanför Malmö, dvs de kommuner som ligger som en ring runt Malmö och har en sammanlagd befolkning som är nästan lika stor  (48,6%)som Malmös. Av detta beräknas i sin tur 60% komma från de kommuner som ligger i sydost, Trelleborg, Vellinge, Svedala och Skurup. De är dessutom de kommuner som ligger i ”skottlinjen” s as från Mobilia och Emporia. Om beräkningarna för Mobilia gäller så är det högst rimligt att anta att de gäller även för Emporia, men även för Triangeln. Utredningen har uppskattat att tillväxten i köpkraft för sydostkommunerna blir ca 1100 mkr fram till 2015. Av detta beräknas alltså två tredjedelar, ca 700 mkr, tillfalla den nämnda tre köpcentren.

Denna köpkraft skulle istället kunna vara en drivkraft för utveckling av lokal service och samhällsbyggande i de berörda kommunerna.