Varför besöka Lunds centrum?

Vad gör man för att hjälpa en gymnasist inför valet av vidare studier? Då – när det var aktuellt för egen del som förälder, ringde jag Lunds Universitet. Det var ju självklart i Lund det skulle studeras. Jag ringde studievägledningen för den institution som var av intresse, och frågade:

– Kan du rekommendera en bok åt en gymnasist som skapar ett intresse för ert ämne?

Jag glömmer aldrig den besvärande tystnad som uppstod. Det blev inget svar.

Denna episod återkom i tankarna när jag för några år sedan gjorde en utredning åt Lunds stadsbyggnadskontor, med titeln ”Ett attraktivt Lund” (2008). Bakgrunden till utredningen var att Lunds centrum plågades av tomma butikslokaler och en diskussion om byggande av en galleria vid Botulfsplatsen. Jag skall inte fördjupa mig närmare i rapporten. Den finns väl på SBK för den som är intresserad. Mycket hårdraget rekommenderade jag att inte bygga en galleria utan när det gäller handel och service istället satsa på de tråkiga bostadsområdescentra som Lund har.

Nu har Lund fått ett besökscentrum för Domkyrkan så alla intresserade danskar får veta hur det står till med den gamla danska katedralen.

Varför finns det inget besökscentrum för Universitetet, där blivande studenter och alla andra kan få en bild av vad man gör om dagarna. Skulle det inte vara på plats med ett litet besökscentrum för ESS och Max IV likaså? Här finns tre möjliga publikattraktioner. Jag har inte hört ett knyst om att någon funderar i dessa banor.

Glöm gallerior. De kommer inte att lösa problemen med tomma lokaler utan snarare förvärra situationen. Handeln kan inte ansvara för att det blir folkliv i centrum. Det är inte dess upppgift. Inse att tiden ändrats och att andra verksamheter får fylla centrum förutsatt att man skapar platser som är attraktiva.

England visar vägen

David Cameron, den brittiske premiärministern har anlitat en energisk dam som är inne på de tankegångar jag berört ovan. ”Inse situationen”, säger hon. ”Vi måst skaffa andra verksamheter till platser där människor möts för att hålla liv i dessa”

Lyssna på henne här:

Hur länge kan köpcentra överleva?

 

För några år sedan var jag på en konferens om handel  i Malmö. Jag träffade VD för Steen & Ström som ju är de som nu bygger Emporia.Jag frågade honom om flexibiliteten i Emporia, dvs hur byggnaden kan anpassa sig till förändringar över tiden. ”Inga problem sa han. Alla innerväggar kommer att kunna flyttas”. Jag svarade att vad jag var intresserad av var om byggnaden kan användas till något annat än handel om det en dag skulle bli aktuellt. Jag fick bara en frågande blick till svar.

I USA hade jag kanske fått ett svar, nämligen att det är mycket svårt att göra något av ett gammalt köpcentrum. Den mest kända köpcentrumruinen är nog Dixie Square Mall i Chicago som Blues Brothers rensade i filmen från 1979. Centret är i samma skick sen dess. Träd växer nu upp ur asfalten och taket läcker. I februari 2010 ville några spekulanter ta över och bygga en stor livsmedelsbutik, men det blev för dyrt att riva ruinen. Något nytt köpcentrum lär man inte bygga. Kolla avsnittet med Blues Brothers.

Gör tvärtom i Vellinge centrum

 

Sydsvenskan skriver den 16 april att ett område norr om det nuvarande torget i Vellinge centrum kan komma att bebyggas med bostadshus och få lokaler för handel. Tanken är enligt artikeln att man vill göra Vellinge centrum mer attraktivt och att handeln kan stödjas genom att området utvecklas. Även bostäder skall få plats i det nya läget.

Vellinge centrum är ett av de lokala centra som kommer känna av den nya konkurrens som skapas i Malmö i form av köpcentran som Emporia och Mobilia. Tanken är god att stärka den lokala handeln men det är inte handelns uppgift att skapa folkliv och trivsamma mötesplatser. Platsbildning av denna typ är kommunens uppgift.

Torget i Vellinge centrum är mest en parkeringsplats som nu fått övervakning med parkeringsvakter för att skapa lite omsättning på parkeringsplatserna. Bakom huset till höger på bilden ovan finns ett slags inbyggt torg (bilden nedan) av en typ som tyvärr skapades på många platser vid utbyggnaden av förortsbebyggelse, ett centrumtorg som ville efterlikna större köpcentra. Det man åstadkom var en byggnad med baksidor åt alla håll och ingen aktivitet på själva platsen.

 

 

 

 

 

I stället för att bygga bostäder och handel på ett område utanför dessa torg i Vellinge borde man överväga att göra tvärtom. Flytta bilarna och bygg på torget. Det är ändå för stort liksom de flesta torg i svenska städer och förorter. Skapa en plats som är trevlig att besöka och vara på. Det handlar om att skapa en plats som har en rumslighet genom omgivande byggnader och som är i en skala som upplevs intim till sin storlek. I detta fall antagligen en fjärdedel av den nuvarande ytan.

Att skapa platser på detta sätt är precis vad Mobilia köpcentrum just nu håller på med. De räknar med att Vellingeborna skall trivas bättre där än i sitt eget centrum. Så behöver det inte bli.

Detaljhandelsvolymen

Diagrammet nedan från Eurostat visar detaljhandelns omsättning i fasta priser från 2003 och fram tills idag. Den röda linjen är Euromedlemmarna och den svarta är alla EU medlemmar. Referensåret är 2005 (den övre horisontella linjen). Nånstans vid 2008 fick utvecklingen en knäck och verkar inte återhämtat sig riktigt ännu. Lustigt nog ökade detaljhandeln det senaste året i Danmark med 8,1% vilket inte finns något fog för mot bakgrund av hur den danska ekonomin ser ut i övrigt.

 

 

 

Center Syd gör nya försök

En gråmulen aprildag besökte jag Center Syd. En handfull tomma lokaler och en restaurangavdelning under ombyggnad vittnade om de svårigheter man haft. Jag hann knappt lyfta kameran innan en röst hördes intill mig: ”var kommer du ifrån”. Personen presenterade sig som representant för ägarna. Som sådan är man naturligtvis känslig när någon fotograferar ett ännu inte färdigt ombyggnadsprojekt. Å andra sidan illustrerar detta hur långt ifrån en allmän plats ett köpcentrum är. Ingen skulle fråga mig om jag fotograferade en tom lokal i Lunds centrum. Center Syd invigdes 1991. Det märks att tiden gått. Interiören i Center Syd ser daterad ut. Centret har upplevt bättre dagar. Kävlinge kommun har gått in och stöttat företagarföreningen med 1,2 mkr för marknadsföring. ”Det är en viktig arbetsplats, många arbetstillfällen för kommunen, säger kommunalrådet Pia Almström” Jag har inte hört talas om någon annan kommun som stöttat ett privatägt köpcentrum.2005 sålde det bankägda fastighetsbolaget Tornet för 629 miljoner kronor. Köpeskillingen översteg det bedömda bokförda värdet per 2004-12-31 med 289 miljoner och det bedömda marknadsvärdet med 22 miljoner. Köpare var danska Keops. Ett år senare förvärvade det skandalomsusade fastighetsbolaget Boultbee Center Syd. Nu ägs Center Syd av Cornerstone som i fjol köpte Protego och var med och startade fonden NRF, Nordic Retail Fund. Fonden har sexton investerare, mestadels stora Europeiska pensions- och fondförvaltare. En del av fonden är svensk, en annan finsk. Center Syd finns i bolaget NRF Löddeköpinge.Problemet för Center Syd är det man ser när man kommer utanför. En samling outlets av diverse slag samlade i en oöverskådlig röra som t o m slår Kungens Kurva i Stockholm i oöverblickbarhet. De nya lågpriskonkurrenterna har en bättre relation i förhållandet marginaler / omsättningshastighet. De bryr sig inte om att försöka skapa någon miljö invändigt. Center Syd med sina 21 år på nacken representerar ett tidigare stadium för detaljhandeln. Framöver väntar internethandeln.

 

Mobilia och autenticitet

Mobilia genomgår nu en stor ombyggnation och utvidning. Man vill bli ett ”stadscenter”. Det skall vara ”stadsmässigt”- gammalt möter nytt. Fastighetsägaren tar samma grepp som man gjort i Sickla i Stockholm. Man utnyttjar äldre byggnader som har en ”patina” för att ge intrycket att detta inte är en vanligt köpcentrum. Man vill som alla köpcentra idag också vara en ”mötesplats”. Av någon anledning vill man att besökaren skall dröja sig kvar lite längre än vad som krävs bara för att göra inköpen.Nyckelbegreppet i sammanhanget är då autenticitet. De gamla byggnaderna från tiden då här var textilindustri skall bidra med känslan att här finns något som är mer äkta, genuint.

En av de stora inom shoppingcenterindustrin, om inte den allra störste var developern, James Rouse, ”The merchant of Illusion” som titeln på en biografi om honom heter. Han banade vägen för något som arkitekturhistorikerna Margaret Crawford kallade ”framgångsrik förpackning av autenticitet”. Rouse förstod insiktsfullt att genuin arkitektur, med alla dess detaljer och associationer förskönade den vanliga syntetiska och karaktärslösa egenskapen hos ett köpcentrum.

Crawford menade att användning autenticitet som ett försäljningsinstrument innebär en uppgradering av värden när varor lånar en aura av kvalitet och autenticitet från sin omgivning. Detta är en process som Crawford och andra kallar en ”commoditization of American Culture”.

James Rouse skapade i Boston i de gamla hamnmagasinen Fanueil Hall och Quincy Market med början 1973. Projektet ritades av arkitekten Ben Thomson som också drev en möbelbutik med skandinaviska möbler i Boston. Gatubelysningen är samma som fanns i Kungsträdgården i Stockholm en gång. Det var landskapsarkitekten Richard Lamb som blev förtjust i dessa.

 

 

 

 

Samma idé har tillämpats på andra håll som i t ex St Cathterine Docks i London och nu skall alltså greppet tas i Malmö. Här skall de rester av Mab och Myas textilfabrik som ännu finns kvar skapa en patina och autenticitet åt det varuutbud vi känner från alla andra köpcentra.

 

Triangelns köpcentrum snart klart -efter 24 år

Triangelns köpcentrum invigdes i september 1989.

Beslutet att bygga centret väckte en livlig debatt i Malmö. Men som dåvarande stadsbyggnadsdirektören Arne Källsbo sa: ” Om någon kommer till Malmö och vill investera 1 miljard i en avriven tomt mitt i stan som legat tom i 17 år – då säger man ja tack”. Det gjorde Malmö och Folksam investerade. Folksam sålde efter 9 år till fastighetsbolaget Gotic, som sedan sålde till nuvarande ägare Vasakronan. Under de år Folksam ägde centret förlorade man i snitt 100 miljoner kronor per år.

På baksidan av centret har sen invigningen funnits en markparkering som egentligen var tänkt som platsen för Malmös nya stadsbibliotek. Den borgerliga majoritet som kom till makten 1986 ändrade planerna och lade stadsbiblioteket där det nu ligger. Tomten på baksidan har NCC bytt till sig och bygger nu mer garage, ytterligare 12 000 kvm för ca 60 butiker samt bostäder. NCC investerar ca 1 miljard kronor. Även Vasakronan gör om i sin del av Triangeln och investerar ca 360 mkr och man kommer då tillsammans att ha ca 50 000 kvm handelsytor.Triangelns omdaning skall vara klar vid påsk 2013