Entré, Triangeln och Turning Torso

Schopenhauer´s great idea, was that the world is only representation and will. This means that behind the world as we see it before us there is nothing objective, no Ding an sich, and that to bring that representation to existence, to make it real, there must be a will, an enormous will that imposes it.
Ur The Festival of Insignificance av Milan Kundera

Författaren och journalisten Lars Åberg som nyligen skrivit en bok om Malmö talar om ”strukturell välvilja”. För det första tror jag inte att det är något som enbart kännetecknar Malmö utan är mycket mer vanligt än så. Vi är inte så rationella som vi vill tro, varken vi vanliga medborgare eller de som beslutar om stora investeringar. Fortsätt läsa Entré, Triangeln och Turning Torso

Vart tog alla detaljhandelsjobb vägen?

Skärmavbild 2015-02-06 kl. 10.38.43Tidskriften Atlantic skriver om detaljhandelsjobben som försvinner. Sen 2007 har det i USA skapats 2,7 miljoner jobb men detaljhandeln har förlorat 60 000 under samma tid. Vad har hänt? Tja – det är ingen överraskning. Bilden ovan visar alla grejor du kan ha i fickan idag – samtidigt. Tack vare tekniken.

Fortfarande är yrken som försäljare eller kassör inom detaljhandeln de två vanligaste jobben, men detaljhandeln kommer inte i framtiden vara den jobbskapare den varit.

I framtiden blir det billigt och bekvämt men utan den personliga touchen – av människor

Om taxi – i Köpenhamn och andra ställen

Köpenhamn

imgresFör många år sedan. Innan det fanns en bro mellan Köpenhamn och Malmö så åkte jag taxi från färjan i Köpenhamn. Taxichauffören gjorde som många danskar -skojade och provocerade oss svenskar lite grann. Han berättade historien om folken som vandrade från Europa och till slut hamnade vid det som nu heter Öresund. Där stod en skylt ”här slutar Europa”. Det vara bara ”dem som icke kunde lese”  som fortsatte över till Fraemre Asien, dvs Sverige – sa chauffören
Jag brukar bjuda på dessa små provokationer under mina besök en gång i veckan i Köpenhamn. Ända kan jag inte låta bli att småle för mitt inre inför den nya situation som nu taxiverksamhet i Köpenhamn står inför.
Vad handlar verksamheten om? Köra folk hit och dit naturligtvis – men det finns också en annan aspekt. Du åker i en stor Mercedes. I Sverige får man numer tränga sig in i allt möjligt som kallas taxibil. De köpenhamnska Mercedesbilarna är inte av det mindre slaget. Varför det är så handlar om skatteregler. Efter inköp kan de efter några år säljas utan den skatt på 180% som vanliga danskar betalar. ”Mordant” säger min franske vän.
Konsekvensen blir att Mercedes- Benz som säljer 800 bilar om året till taxiverksamheten (90% av marknaden) nu tappar 25% av sin marknad och taxibolagen får börja använda andra bilar utan försäljning i andra hand.
Vad handlar taximarknaden i Köpenhamn om ifall du undrar. You guess!

Malmö

Hur är det då här i Främre Asien – Malmö.
Jag läser i SydsvenskanSkatteflykt. Konkurser. Gangstermord. Och nu: 84 bilar beslagtagna i en razzia. Kaoset i Malmös taxivärld fortsätter.

Jag vill inte kommentera detta alls, utan jag vill i stället berätta om en annan taxiresa alldeles nyligen.

San Francisco

imagesHärom kvällen åkte min fru och jag taxi i San Francisco – eller med Uber för att vara exakt. Uber är enskilda företagare som är anslutna till ett system som du når via en app på din mobiltelefon. Vår bil kom på två minuter. Föraren var en man (inte han på bilden) som log vänligt men inte sa något- han var nämligen döv. Det spelade ingen roll alls då all information han behövde fanns i det SMS han fått. Vi bekräftade att det som stod där var riktigt. Sen åkte vi – i en ny och ren bil. Väl framme tackade vi och steg ur. Betalning inklusive dricks var redan gjord i systemet.

Uber har idag tagit över två tredjedelar av det som var taximarknaden i San Francisco. Det har gett enskilda en möjlighet till arbete – i större eller mindre utsträckning. Varje resa bedöms på appen. Man kan således se att den bil man beställt har fått goda omdömen av andra som rest med den. I gengäld bedöms du som passagerare – om du är trevlig eller inte. Detta skapar ett förtroende mellan förare och passagerare. Alltså ett system som gynnar små företagare och inte sådana som egentligen drivs av andra intressen och ”affärsmodeller”.

 

 

Varför ägs så många hotell av samma företag?

FS00013159Igår skrev Sydsvenskan om planerna på ett nytt hotell i Malmö. Den första blänkaren i tidningen nämnde i stort sett bara att det skulle bli 40 nya jobb. Trevligt i sig. Senare avslöjades var det nya projektet skulle uppstå. I Skånska Dagbladets lokaler. På så sätt kunde tidningen räddas. Trevligt det också.

Men är inte meningen med att bygga ett nytt hotell att det framför allt skall vara till för folk som behöver bo där?

Nej, det kanske det inte är. Meningen kan också vara att hindra andra hotellföretag att komma in på marknaden. I senaste numret av tidskriften Economist skriver man om ”företagssardiner”. Med det menar man företag som ynglar av sig i snart vartenda hörn av stan, likt espressocaféer.

I det aktuella fallet ovan handlar det om norrmannen Petter Stordalen som är något av en idol för politikerna i Malmö. Själv besväras han inte av den rollen nämnvärt.
Utöver de tre hotell man har i Malmö så skall det nu bli alltså bli ett i Skånska Dagbladets lokaler. Även i den stora kongressanläggningen som byggs nära stationen är man med med ett jättehotell. Och vid Malmö Arena skall det också byggas ett hotell med, just det – samme aktör.

En gång i tiden hade jag ett uppdrag att finna ett koncept och ett nytt nyttjande av den numer vilande Öresundsutställningen. Lokalerna används ibland för fester. Ett konsortium med investerare, arkitekt och operatör togs fram. Tyvärr satte staden som är fastighetsägare en tidsgräns som var snäv och lämnade sedan över till – guess who som sedan såg till att inget hände.

Är det en bra strategi frågar sig frågar sig Economist, att sätta upp nya enheter som konkurrerar med dem man har. Ja -ibland. Espressobarer kan man tydligen etablera i vartenda kvarter utan att det slår mot befintlig verksamhet för mycket. En kopp kaffe är trots allt en kopp kaffe även om den som säljer den kallar sig för ”senior barrista”.

Med hotell är det lite annorlunda. Kunderna är mer märkestrogna. Därför har hotellen inom samma kedja olika namn. De klassificeras olika, olika antal stjärnor m.m.

Handen på hjärtat. Kan du skilja mellan ett tre-stjärnigt och ett fyr-stjärnigt hotell?
Nä – tänkte väl det.

På så sätt kan man låtsas att det är en mångfald även inom detta område i vårt samhälle. Men egentligen är det i en och samma tratt som pengarna åker ner i.

I Norge.

 

 

 

 

Att bo när du är ute och reser

Hotell Baltzar fasad sept 04

Hotell Baltzar i Malmö har gått i konkurs meddelas i Sydvenskan (25.2). Det lilla hotellet ligger i korsningen Södergatan Baltzarsgatan. Precis mitt i stan alltså. Men många kanske inte har tänkt på att det finns ett hotell i huset. Entrén är tämligen anspråkslös där den ligger mellan två butikslokaler. Hotellet har endast 40 rum och det gör det svårt att konkurrera med de stora hotellen som tillkommit i Malmö.

Går man tillbaka till tiden före fastighetskraschen i Sverige, alltså på 1980-talet så fanns det många hotell av Baltzars typ. Oftast i privat ägo via ett mindre fastigehsbolag eller helt enkelt via ett kommunalt bolag. Den tidens investerardrivna ekonomi ledde till att många hotell fick problem. Dessa problemhotell fångades upp av de nybildade ”bad bank”- bolag som  Castellum, Diligentia, Retriva/ Kungsleden, Tornet och fusionen Föreningsbanken plus Sparbanken. En grupp som kallades Valuation Board där jag själv deltog bildades för att hantera värderingarna. Det gällde inte bara hotell.

Från andra halvan av 2000-talet ökade beläggningen av på Malmöhotellen. I slutet av årtiondet var det i princip fullbelagt alla vardagar. Stimulerade av denna situation staratades nya hotellprojekt. Även på andra sidan bron byggdes det. Snart tillkommer ett stort hotell i samband med den nya kongressanläggningen i Malmö centrum.

concert-congress_and_hotel_in_malmoe_images_2008-048_003_0

De som nu är aktörer på hotellmarknaden är stora kedjor. Ägandet av hotellen har hamnat i stora fastighetsbolag. Ett är till och med specialiserat på att äga hotellfastigheter (Pandox).

Är det så här det skall vara i framtiden? Stora kedjeföretag som tar hela marknaden liksom i detaljhandeln? Produktivitetsutvecklingen i branschen har ibland fått mindre trevliga effekter. Ett av de nyare hotellen i Malmö är så fullständigt utan egen identitet så att det känns som att checka in på en vårdcentral.

Kanske kommer  framtiden att gå via nya spår. Idag är det kutym att även affärsmän flyger med de billiga biljetterna. Flygbolagen har fått anpassa sig till en ny marknadsbild.

På hotellmarknaden har ett nytt fenomen dykt upp. Det heter AirBnB. Företaget startade 2007 (samma år som iPhone kom) i SOMA i San Francisco. Idén går ut på att man via AirBnB bokar ett rum eller en lägenhet hos privatpersoner. Idag har AirBnB 700 anställda och har förmedlat mer än 10 miljoner gästnätter sen starten.

Detta tycker naturligtvis inte hotellbranschen om. Varken i Sverige eller i USA. Tidskriften Travel News hade en artikel om AirBnB och delvis en problemfylld bild om hur man som värd kan råka illa ut. Man talar för sin sjuka mor helt enkelt. Förmodligen får hotellen vänja sig precis som flygbolagen tvingats göra när marknaden ändras.  Även affärsmän börjar alltmer utnyttja detta nya sätt att bo.

De egna erfarenheterna är mycket positiva. När blev du bjuden på restaurang och skjutsad till flygplatsen av en hotelldirektör senast?

Den kanske intressantaste aspekten är nog en annan. Hur du bor när du är ute och reser är  i framtiden inte enbart en fråga för stora kedjeföretag utan det är verksamheter som drivs av småföretag och enskilda människor.

Produktivitet

Mc Donald´s skylt

I den svenska filmen Darling som kom för några år sedan blir en ung kvinna lämnad att försörja sig själv i stället för att leva på mamma. Hon söker jobb på McDonald´s. Första dagen blir hon anvisad att göra rent i fritösen.

–     ”Har ni inte personal för sånt” säger hon till chefen.
–     ”Du är personal” svarar han.
Filmsekvensen speglar antagligen hur många ser på att jobba på en hamburgerrestaurang. Det är jobb man har ett tag som ung för att tjäna lite extra pengar. I USA är det för många ett jobb som kanske är det enda man kan få och man är där inte tillfälligt, till minimilön. Nu har president Obama föreslagit att minimilönen skall höjas från drygt 7 till drygt 10 dollar i timmen. Det är de anställda naturligtvis värda. Många restaurangkedjor betalar redan mer än så, medan andra menar att med högre löner går det inte att driva verksamheten. Nu har en ny faktor på allvar kommit in i lönsamhetsdiskussionen. Automatisering

Automatisering

I framtiden kommer den unga kvinnan skulle slippa göra rent i fritösen. Hon skulle inte få något jobb alls. Ett företag i Silicon Valley har nämligen skapat en automatisk hamburgerrestaurang som klarar sig utan personal som steker och vänder hamburgare. Man behöver inte heller någon som säljer dem. Det gör automaten själv. Dessutom kräver den mindre yta än en vanlig restaurang. Automaten heter Alpha och kan göra 360 hamburgare i timmen, vilket är mer än en vanlig restaurang klarar.

Produktivitet

Detta är produktivitet. Tråkiga jobb ersätts av maskiner. Det har vi i Sverige varit duktiga på att göra sen länge.

Inte bara hamburgare berörs. Detaljhandeln är mitt i en förändring av samma dimensioner. WalMart är USAs största privata arbetsgivare med 56 000 anställda. Omsättningen per anställd är ungefär 100 000 USD. Google har drygt 32 000 anställda och omsättningen är 1200 000 USD per anställd. Alltså 12 gånger mer. Samma värden gäller också för Facebook.

Förr räknade man med att varje miljon USD i ökad omsättning skapade 10 jobb. I framtidens automatiserade ekonomi kanske det bara blir ett eller två enligt en artikel i McKinsey Quarterly.

DSCF0213

Vi kommer inte ens att behålla tråkiga lådbutiker som den på bilden ovan. Det blir nätet för hela slanten.

Allt detta väcker många frågor. Vad skall de göra som blir av med jobben? Hur skall våra städer se ut om näthandel och automater/robotar tagit över service och försäljning? Detta diskuterades på allvar vid Davoskonferensen nyligen. Skall bli intressant att se när det tas upp i Sverige.

”Alla Googles anställda borde hindras att komma till arbetet”

Skärmavbild 2014-01-27 kl. 18.53.30

Den engelska tidningen Observer hade häromdagen en artikel (där jag hittade citatet som blev rubrik ovan) om San Francisco som kunde få läsaren att tro att det pågår någon slags upplopp i denna stad. Orsaken skulle vara att det som pågått i tio år nu plötsligt retat upp några människor så till den grad, att en journalist kunde få ihop en historia som den i Observer.

Det handlar om att företag som Facebook, Genentech, Apple, Yahoo och Google med flera, har haft en busservice för sina anställda från Silicon Valley in till San Francisco i stället  för att de skall köra bil – en resa som tar 45 minuter. Kritiken skjuter in sig på att bussarna stanna på de kommunala hållplatserna. Detta har lett till att dessa bussar nu betalar en dollar varje gång de stannar. Men i botten på kritiken finns en uppfattning som hävdar att företagen som skjutsar in sina välbetalda anställda är med att driva upp bostadspriserna i SF. Bostadskostnaden i SF är hög. Kanske högst i USA eller åtminstone så är man god tvåa.

Kolumnisten C.W. Nevius i San Francisco Chronicle menar ändå att de som klagar är gnällspikar (whine aficionados). De klagar inte bara på bussarna utan också på att man bygger nya bostäder utan parkeringsplatser eftersom nya lagar medger detta då de kollektiva transportmöjligheterna i staden är så goda att parkeringsplatser inte behövs. Man klagar på att det byggs för tunnelbana  – ”det dammar”.

Vad skall man göra frågar Nevius? Förbjuda dessa människor att bo i stan? De åker ju buss i stället för att köra bil var och en. Är det inte det ni vill?

Det som sker är att San Francisco återigen står inför en förvandling. Denna gång är det inte tiotusentals ungdomar som 1967 kom till staden för att uppleva en frihet de trodde fanns men ofta ledde till svåra livsomständigheter. Denna gång förvandlas staden på ett annat sätt. Reaktionen mot ”the  techies” är antagligen ett tecken på frustration över det teknikskifte som nu sker med konsekvenser för arbetsmarknad m.m. Det finns positiva sidor också. En grupp forskare har nyligen studera den sociala mobiliteten. Rapporten refereras i webmagasinet Salon. Artikeln där avslutas med följande mening:

A country that looked more like San Francisco and less like Charlotte would offer more children the chance to grow up and realize their dreams.

På kvällen strax efter fem rullar den vita bussen in i Noe Valley. Det framgår inte vilket företag den kör för. Som en vanlig turistbuss med andra ord. Bussen stannar och några passagerare kliver av vid Whole Foods. Den fortsätter och svänger av vid Castro Street.

Som den brukar.
En vanlig kväll.
Inget att skriva om egentligen.

DSCF1100