Behovet av entreprenörer

Dilsa Demirbag-Sten har skrivit en viktig artikel idag ; Sverige behöver fler entreprenörer.
Mycket av vad som annars skrivs kommer tillbaka till detta. Hur skall vi få liv i våra stadskärnor och förorter? Skall vi vänta på att H/M öppnar? Tyvärr gör många det. Det kommer inte att ske. Om H/M öppnar någon annanstans än de ställen de brukar välja så blir det på nätet.

Livet i mindre centra avgörs av de mindre och lokala företagen. I Sverige finns knapp 67 000 försäljningsställen. Över hälften av dessa har ingen anställd. Ytterligare en tredjedel av dessa försäljningsställen har högst fyra anställda.

Det är dessa företag, egna företagare som finns i hörnet där du bor. Någon du brukar växla några ord med och som gör ditt bostadsområde lite mänskligare.

Bilden nedan visar ICA Handlaren Christer Malmberg som avtackades efter 22 år av trogna kunder som ordnat en fest till hans ära. Christer drev en liten butik i Falsterbo med ca 3000 invånare och som fortfarande är navet i samhället.

DSCF0344

Verkligheten pågår inte i Almedalen

Den här bloggen heter ju UrbantLokalt. Jag har kallat den så för att jag tror att vi måste fokusera på det lokala samhället. Vi får inte bli ett samhället med förorter och mindre samhällen som stora köpcentra sugit livet ur. Nu verkar det ske även i större städer som Malmö, Lund m fl.

Det är inte bara en fråga om fysisk planering eller etablering av handel och service. Även politiken måste bli mer lokal.

Vad sker då? Jo, politikerna åker till en plats som är så svårttillgänglig som möjligt för vanliga medborgare, Almedalen i Visby. Där låter man sig uppvaktas av myndigheter och organisationer som lever på skattepengar.

I en bra krönika i Sydsvenskan skriver Heidi Avellan om Almedalen och det som pågår där – eller snarare det som inte pågår där.  Jag skrev tidigare att ett event kräver närvaro av i snitt 3 personer uppskattningsvis. Det är för lite. Sannolikt är det så att ALLA som är i Almedalen har ett ”vested interest” av att vara där.  Sveriges Radio har hundra medarbetare på plats.

Vad innebär då detta umgänge?. Korruption? Det ordet finns inte i svensk lagstiftning.

Inga-Britt Ahlenius menar att vi kommer nära ändå. Hon skrev följande i en artikel i DN

Vi definierar korruption snävt, som tagande av muta – det vill säga en sedelbunt under bordet för en given tjänst.  Men den internationellt vedertagna definitionen av begreppet korruption är vidare än så, det är ett förtroendebrott: ”Missbruk av makt- eller förtroendeställning för personlig förmån eller till förmån för en annan person eller grupp till vilken man har ett lojalitetsförhållande.”

Vem ser till att det inte är vad som sker i Almedalen. Martin Borgs, känd som Slöseriombudsmannen, har bedrivit en kampanj mot slöseriet med skattepengar. Visby kommun försökte stoppa honom att uppträda i Almedalen. Man misslyckades.

 

Torghandeln viktig för sammanhållningen

DSCF1295Noe Valley  är en av stadsdelarna i San Francisco. Här bor drygt 20 000. En gata, 24th Street, har alltid varit centrum med butiker och restauranger. För många som bor här är utbudet tillräckligt längs denna gata. Det är lokala företag längs gatan som dominerar. Kan ha att göra med att husen inte är dyrare än att du kan ha både bostad och verksamhet där. Det är alltså det vi i Sverige kallar för ”bokaler” fast detta är på riktigt.

Noe Valley var från början en arbetarstadsdel. Man byggde de tekniskt sett enkla husen med den stipulerade fasadbredden om 25 fot (7,6 meter). Det skapar en täthet och variation i fasadlivet som man i Sverige bara ser inne köpcentra. Detta inte sagt till köpcentras fördel. Det vore ju bättre om enskilda fick bygga i det riktiga centrum i stället.

DSCF1196Som vinterboende i Noe Valley lägger man snart märke till den känsla för stadsdelen som finns. Jag frågade en av de drivande krafterna i lokalsamhället, Peter Gable, hur det blivit så. Peter nämnde direkt den lokala marknaden på lördagarna. Här säljs allt som är ”organic”. Det vore otänkbart att få sätta upp ett stånd för att få sälja billig andrasortering av frukt. Allt är lokalodlat.

Miljömedvetenheten för att använda ett slitet ord är mer eller mindre allomfattande. Whole Foods säljer bara livsmedel som är organic. Man ser sällan någon som röker eller ens är överviktig. Det gäller för övrigt hela San Francisco. Det joggas på gatorna både morgon o kväll. Det är inte hipsters som bor här utan den grupp som man märker kallar man för ”techies”, alltså de som arbetar i Silicon Valley och som har bildat familj och flyttat en bit ut från centrala San Francisco.

Marknaden på lördagar äger rum på en obebodd tomt. Gavlarna på väggarna som omger platsen har ”murals” som är mycket vanligt i San Francisco. Dessa väggmålning skildrar Noe Valleys historia och även marknaden.

DSCF0902

Men på lördag blir det alltså marknad.

DSCF0921

 

Det blir också underhållning, även för de minsta.DSCF0926

Själen i förorten

DSCF0824Joel Garreau var en journalist på Washington Post som gjorde en resa runt USA för att söka beskriva de platser där folk levde och arbetade på 1980-talet. Resultatet blev boken Edge City – Life on the New Frontier. Joel Garreau ägnade sen en tid åt att föreläsa om boken och dess innehåll. Jag träffade honom helt kort för att få honom att komma till Sverige med sin föreläsning – vilket att också gjorde.

Med Edge City menade JG en plats som:

  • ”Has five million or more square feet (465,000 m²) of leasable office space.”
  • ”Has 600,000 square feet (56,000 m²) or more of leasable retail space.”
  • ”Has more jobs than bedrooms.”
  • ”Is perceived by the population as one place.”
  • ”Was nothing like a ”city” as recently as 30 years ago. Then it was just bedrooms, if not cow pastures.”

Den stora utmaning var enligt JG att platsen saknade ”soul”.

Om det är detta man nu försöker få till är ej klart men enligt en artikel i Wall Street Journal så vill man nu försöka skapa en mer urban miljö i den förort som blev själva symbolen för Joel Garreaus arbete och där han själv fortfarande bor, nämligen Tysons Corner utanför USA.

Att urbanisera förorten för att skapa en attraktivare miljö både för människor och företag är något som upptar tankarna också i The Bay Area. Myndigheterna i San Jose där en del av Silicon Valley ligger, är bekymrade över att anställda inte vill bo där. Om de hellre vill bo inne i San Francisco så kommer det på sikt leda till att företagen också flyttar dit.

I San Francisco är man på många håll upprörd över att bostadspriserna ökat kraftigt pga av den ökade efterfrågan. Tjugofemtusen nya arbetsplatser har tillkommit sen 2009 i området. Många av de nya arbetena är välbetalda och skapar förutsättningar för konkurrens om bostäder. Endast en liten del av bostäderna har reglerade hyror.

De stora företagen i Silicon Valley har egna bussar för sina anställda som tar dem från centrala San Francisco till arbetet och hem igen. Detta retar många och protesterna har nu övergått i personliga angrepp mot dem som åker. Detta rättfärdigas av webmagasinet Salon med resonemanget att kan djurrättsaktivisterna så kan vi.

Det man gjort i San Jose för att öka attraktiviteten  är inte mycket men ett exempel är bostads- och köpcentrumprojektet Santana Row som med amerikanska ögon är designat med en ”European Style”. Om det räcker för att få dit ”själen” i förorten och vända flyttströmmen är väl högst tveksamt. Det är ändå positivt att man nu börjat tänka på probelmet och i vissa fall göra något åt det. Kanske kan samma tanke uppstå så småningom i Sverige.DSCF0829

Gör det själv

Kommer 2014 att bli annorlunda än året innan?
Säkert.
Ingenting står still. Det sker förändringar hela tiden.

Kommer det som jag skrivit mycket om här på bloggen att förändras? Kommer det att byggas färre köpcentra och kommer man att satsa mer på små lokala företag i stadskärnorna? Vi kommer nog att få fler köpcentra, framför allt i form av enkla lådbutiker. Det är nämligen så produktiviteten uttrycker sig i detaljhandeln. Som den här lådan utanför Kristianstad centrum.DSCF0211

Den kunde ligga var som helst i något annat opersonligt industriområde. Här är personalstyrkan reducerad så långt det går och de som arbetar där är ofta sådana som ej har en fackutbildning med sig. De står i butiken och tar betalt. Precis som i Systembolaget nuförtiden. Där man tidigare utväxlade några kommentarer med personalen i kassan om vinet man köpt, så begränsar sig konversationen till några enstaka monotont upprepade: hej – vill du ha kvitto?

Köpcentras meningsskapande

Kommer det att byggas fler stora och dyra inglasade köpcentra – som Emporia. Ja – så länge vi inte kan hitta på något annat att fylla våra liv med än att leta efter en mening i detta utbud. En mening vi tror har en betydelse för oss. Rent praktiskt är det ju idag enklare att beställa det vi behöver över nätet.

Produktiviteten

Vi måste öka produktionen och produktiviteten, dvs göra mer på kortare tid eller till lägre kostnad eller både och. Vi kommer inte att räddas av låga räntor länge till. Vi har ju numer konkurrens från länder som gör saker vi slutat göra till en kostnad vi inte kan leva på. Det värsta är att det kan inte de heller som gör jobbet. Månadslönen för en som arbetar i textilindustrin i Bangladesh är fyra hundra kronor. Världens näst största kläddetaljist H/M tar mycket av sina varor därifrån. 

 

H/M-jobb / SMS jobb

Även efter våra förhållanden är det svårt för anställda i H/M att leva på sin lön. Så här skrev den politiska kommentatorn Ewa Stenberg i DN tidigare i år:

Ungdomsarbetslösheten är hög. Av alla ungdomar i åldern 15–24 år är 15 procent arbetslösa. Av dem som lyckats få jobb har många otrygga anställningar och svårt att få en lön som det går att leva på. På H & M och i andra butiker tillämpas ibland ett modernt daglönarsystem. Expediterna får veta på morgonen om de får ett jobb under dagen genom ett sms. Där framgår det hur dags och i vilken butik de ska arbeta. De skriver sedan ett anställningskontrakt i butiken som varar fram till kvällen. Sjuklön och semester blir teoretiska begrepp för dem och de kan inte ta ett banklån till en bostad

Lokalt företagande

Men kommer det att bli fler lokala butiker då?
Nej, inte som det var förr. Ingenting blir egentligen som det var förr.
Komplexiteten tilltar.

Att tänka sig att starta en butik där man står själv för att sälja det som lådbutikerna också säljer; det är ingen bra idé. Skall du överleva som företagare måste du ha något som inte kan kopieras enkelt eller som olika kedjeföretag tar över. Korvkioskerna försvann i stort sett på tio år och hamburgerbarerna kom i stället. Av någon anledning har pizzeriorna i Sverige klarat sig som lokalt drivna företag.

Men det finns signaler till förändring. En förändring tar tid. En stor del av detaljhandeln kommer säkert att etablera sig som ett antal Ullared runt om i landet. De kommer att ha samma motto som det ursprungliga Ullared:

Kom inte hit om du letar efter något särskilt. Det kanske inte finns just då.
Se besöket som en upplevelse”.
Många kommer säkert fortfarande att tycka det är en upplevelse att vada i  billiga importartiklar, tillverkade för svältlöner.

Etsy

Skärmavbild 2014-01-04 kl. 16.59.49Men förhoppningsvis finns det fler som ifrågasätter detta. Ett uttryck för detta är den moderna hantverksrörelse som marknadsförs via internetkanalen Etsy som Economist skriver om. År 2012 sålde lokala hantverkare egentillverkade produkter via Etsy för 895 miljoner USD. I november publicerade Etsy en studie av 5500 medlemmar i USA. 88% var kvinnor. Fast 97% arbetade hemifrån ansåg 76% att de drev en verksamhet och inte sysslade med en hobby. Det handlar om människor som arbetar med sina händer. Det är något som vi i modernt arbetsliv kommit allt längre ifrån. Fler börjar ifrågasätta detta. Den engelske BBC journalisten Andrew Marr har skrivit en bok om sitt tecknande och i den citerar han en politisk filosof som heter Matthew Crawford. Crawford menar att genom att distansera oss i vår digitala ekonomi från den verkliga världen av föremål och tillverkning så begränsar vi vår intelligens. Andrew Marr tar vid och menar att vår intelligens är kroppslig (is embodied) -våra händer och muskler är en del av vårt medvetande.

Tänk om stadskärnor kunde byggas lågt och tätt. De mest centrala byggnaderna skulle ha bostäder kombinerade med en lokal som både kan vara produktion och försäljning. Vi får då företagare som är motsatsen till Ullared. De vet vad de gör och de gör det själva. 18% av Etsy-företagarna betraktade verksamheten som ett heltidsarbete. För kunderna är det också tilltalande att finna något som är unikt och har en autenticitet som är äkta. Det är något annat än köpcentra som dammar av någon tegelvägg och sätter upp bilder som skall ge en identitet åt platsen.

Det är mycket som skall till för att en förändring skall ske.

  • Vi måste sluta se köpcentra som något som skapar arbetstillfällen. De tar i själva verket bort arbetstillfällen och eroderar enskild företagsamhet.
  • Vi måste bli medvetna om varför kläder är så billiga. Köp kläder som tillverkats av människor som får betalt.
  • Vi måste bygga så enskilt företagande gynnas på bekostnad av kedjeföretag.

 

De lokala företagens dag


US-POLITICS-OBAMA-BUSINESSI lördags var det ”de lokala företagens dag” eller ”Small Business Saturday” som det kallas i USA. Lade du märke till det? Inte konstigt om du inte gjorde det för här i Sverige talar man inte om det. Det borde man göra. De mindre företagen med högst 4 anställda eller ännu oftare inga anställda alls utgör 3 av 4 av totalt nästan 67 000 försäljningsställen. Inom detaljhandeln enbart.

Small Business Saturday är alltså dagen efter Black Friday, som infaller vid Thanksgiving helgen. Black Friday kallas så eftersom handlarna hoppas att slippa hamna på röda siffror. Det hela kan väl jämföras med Julrean. Att i samband med denna konsumtionshelg också få oss att reflektera över alla lokala företag som vi har omkring oss är utmärkt. President Obama har anammat idén och går med döttrarna till en lokal bokhandel i Washington DC.

Idén har kanske framtiden för sig ändå. Nu har två städer, Landskrona och Uddevalla, sagt att det räcker med köpcentra. Man vill satsa på sin stadskärna och de lokala företagen.

När jag förra gången skrev om Small Business Friday så skickade jag ett mail den 3 januari till Annie Lööf och Näringsdepartementet och frågade om de uppmärksammat dagen och att det kanske vore något att ta efter. Den 27 februari fick jag ett svar. Inte från Annie Lööf men ändå. Det var alltid ett svarSkärmavbild 2013-12-01 kl. 12.36.18

 

Tja – man kan ju inte räkna med att departementet skall ställa sig upp och göra vågen för att jag skriver. Men ändå – i allt tal om hur viktiga småföretagen är så borde ju en sån här idé få plats.

Desto tydligare är de som man kanske kunde förvänta sig stå på de små företagens sida. Men icke. I ett inlägg i Svensk Handels blogg den 27 november är irritationen påtaglig över Landskronas och Uddevallas nya policy som ju bl.a. syftar till att stärka de lokala företagen. Här är några citat från Svensk Handels blogg:

— moraliserandet över de  kunder som  tycker att det är praktiskt och trevligt att ta bilen till ett externcentrum för att shoppa rationellt är tröttsamt.

—- titta på era stadskärnor innan ni börjar yra om förbud!

Tråkigt att den organisation som borde vara de lokala företagens företrädare har den inställningen.  Det har inte alltid varit så. På 1970- talet var man emot köpcentra. Man hette Köpmannaförbundet då och de stora kedjeföretagen var ännu inte så dominerande som de är idag. Ännu tidigare var Köpmannaförbundet emot varuhusen. Det var på 1930-talet när EPA kom. Köpmannaförbundet ordnade t o m leveransblockader. Man ville skydda de lokala handlarna mot det nya fenomenet. Och nu svänger pendeln igen. Eller för att vara uppriktig, pendeln har inte börjat svänga riktig ännu men den står vid sin vändpunkt. När svängningen väl kommer och vi på allvar börjar uppskatta våra stadskärnor och lokala företag igen. Ja då kommer säkert Svensk Handel efter också.

 

Torghandel är lösningen, åtminstone i Danmark

 
Torvehallerne, Israels Plads, Köpenhamn
Torvehallerne, Israels Plads, Köpenhamn

Medan vi i Sverige är upptagna med att de torghandlare vi har skall hindras från att skattefuska fokuserar man i Danmark på den nytta och attraktion torghandel innebär.Det som fått många städer i Danmark att se en utvidning av torghandeln som något viktigt är framgången för Torvehallerne på Israels Plads i Köpenhamn.

Fortsätt läsa Torghandel är lösningen, åtminstone i Danmark