Släppa in bilarna i Kristianstads centrum?

 

Tänk så mycket enklare det vore att kunna köra ända fram till den butik man vill besöka, göra sitt ärende och därefter köra iväg.
Nu går inte det.
Staden har gågator.
Den första gågatan, Lijnbaan, i Rotterdam firar 50 år nu. Den skapades i ett Rotterdam som var sönderbombat. Man kunde då likaväl försöka göra en gågata eftersom det inte fanns någon historisk bebyggelse att bevara.
Som i Kristianstad.
Under åren gick det inte så bra för Lijnbaan. Skadegörelse o bråk nattetid. Men nu har man rustat upp och hoppas på bättre tider.

I USA har man inte så mycket gågator. Folk tycker om att köra ända fram dit man tänkt sig. Köpcentra har stora parkeringar som du måste vandra över för att sen komma in i ett köpcentrum där planerarna har ansträngt sig för att förhindra din orientering. Krökta gångar som du aldrig ser slutet på. Den som sägs ha skapat det moderna köpcentret, som invigdes ett år efter Lijnbaan i Minneapolis, hette Victor Gruen. Egentligen hette han Victor Grünbaum och var en jude som flydde från Österrike. Han blev besviken på hur köpcentra utvecklades och flyttade tillbaka till Wien bara för att uppleva att man byggde ett stort köpcentret intill. Plus ca change – plus cést la même chose.

Men Victor Gruen fick en ”effekt” uppkallad efter sig
–  The Gruen Syndrom.
Den innebär att en person som varit i ett köpcentrum och besökt tre butiker har glömt bort varför man kom dit och fortsätter att irra omkring. En del köpcentra (de flesta går dåligt av dem som finns kvar) har man sågat upp i mindre block och gjort nya gator mellan butikerna. Ungefär som man skulle ha gjort med Galleria Boulevard från början men som man inte brydde sig om.

Skulle man verkligen kunna tänka sig att släppa in bilarna i Kristianstad centrum? Knappast. Det skulle visserligen bli ett slag mot C4 Shopping med sina vindlande gångar. Men människor är inte rationella. Vi åker inte till en butik, gör inköp och åker därifrån. Man åker till ett köpcentrum och låter sig virras omkring, för att man inte kommer på något annat att göra. Därför underlättar de förvirrande gångarna. Det ökar konsumtionen och stärker Sveriges låneknarkande ekonomi. Du uppskjuter beslutet att du nu har sett vad du behöver och även varför du kom dit.

Kristianstads centrum skall behålla sina gågator men måste erbjuda ett alternativ till att spendera sin tid i ett köpcentrum –  och då handlar det inte bara om handel.

 

 

Senaste slaget mot Kristianstad centrum

Det senaste slaget mot Kristianstads centrum har nu inletts med öppnandet av den externanläggning som kallas C4 Shopping. Min god vän Kenneth tog sig ut  till invigningen kl 17.00 igår (torsdag den 20.9.18) och 3 långa köer ringlade till entréerna, men inte längre än att alla var inne på ca 10 min.
Centret var som en kopia på Emporia i Malmö fast i ett plan.
Breda gångar formade som en 8’a med butiker på båda sidor som var betydligt trevligare än bunkern i Kristianstad, Galleria Boulevard.

 

Familjeshopping

Initiativtagare till projektet, herr Frankenius sålde in det med sitt eget påhittade behov av ”familjeshopping – ett mellanting mellan Ullared och märkesbutikerna för att passa en familj  som medelsvensson” Vad blev det ? Detsamma som du ser överallt i centrum och i alla köpcentra. Varför skulle det bli något annat? Det som nu redovisas i C4 shopping hittar du lätt varsomhelst. Det är nämligen så ägarna vill ha det. När vi talar om ägarna är det inte herr Frankenius vi talar om. Han har redan sålt sitt projekt. Om du har lust att lägga namn på minnet så ta dessa :

Stichting Administratiekantoor Eurocommercial Properties, Mr A. van Herk, Janus Henderson Group Plc, BlackRock Inc, Bank of Montreal.

Stichting är holländska och betyder stiftelse tror jag – holländskt är det i alla fall. BlackRock är amerikanskt och är världens största kapitalförvaltare. BlackRock är dessutom störste ägare i Tesla.

Politikerna i Kristianstad kan ju sträcka på sig och veta att de fått sina skattebetalare att med sin konsumtion hjälpa till att finansiera en elbil i San Francisco. Det är bl. a. vad förtjänsten i C4 Shopping går till. Inte till butiksägare i Kristianstads historiska centrum vars förtjänst bl.a. går till att hålla fastigheterna i staden i gott skick.

Med C4 Shopping har Kristianstad erbjudit ännu en bricka för det internationella finanskapitalet att spela med.

Dålig timing för Kristianstad

Med en ovanlig timing kommer Dagens Industri med en förstasida som illustrerar bekymren i Kristianstad och tomställningen av en tredjedel av Galleria Boulevard.

Skärmavbild 2014-11-24 kl. 17.57.38Det är nästan så man känner lite sympati för de politiker som surrat sig vid masten och försvarat denna anläggning i hjärtat av stan. Men förresten – näe. Om man hade lyssnat så fanns det tecken som antydde att det mycket väl kunde gå så här – som det nu har.

Enligt HUI:s köpcentrumbarometer låg tillväxten för köpcentra på 0,8 procent under 2013. Den ordinarie handeln ökade med 2 procent och  e-handeln med 17%.

I Dagens Industri talar köpcentruminvesterarna om att det i framtiden bara är de riktigt stora köpcentren som man är intresserad av, som Mall of Scandinavia. Den tror man på. Investerarna Unibail Rodamco har sålt av 7 av 16 köpcentra för att satsa på den här typen av mega-anläggningar. Kvar blir mindre köpcentra runt om i landet. De låter som strategin för WalMart i USA. De etablerar ett antal halvstora butiker som tar död på den lokala handeln. Sen stänger man och öppnar ett jättebutik långt utanför stan.

Mall of Scandinavia blir granne med Friends Arena i Solna, som är ett jättefiasko där alla inblandade vill komma ifrån så fort som möjligt. Men det är en arena det och det är något helt annat. Eller hur är det? Är det inte samma lokala storhetsvansinne som drivit fram dessa anläggningar. Hur är det i Kristianstad med den saken?

Dagens Industri skriver vidare att det är en uppfattning i branschen att det INTE råder en överetablering! Vad kallar man då det faktum att Sverige har mer köpcentrumyta per invånare än något annat land i Europa?

Pyramiderna i Kristianstad

pyramidernaBeredskapen för att uppmärksamma en idé hänger också samman med vilken betydelse aktörerna kan lägga in i idén. En oklar idé, eller en idé som endast i vissa delar är tydligt specificerad, ger utrymme för många tolkningar och intressen. Den kan därför uppmärksammas och förknippas med många olika sammanhang. —- I studier av politik och samhällsdebatt framkommer att det är enkla och dramatiska formuleringar som fångar uppmärksamhet och som förs vidare vida media till andra. (Sahlin, Kerstin: Oklarhetens strategi, 1989, sid 103)

Den bok som rubriken och stycket ovan är hämtat från handlar om organisationers arbete med Globenprojektet i Stockholm som exempel.

De båda köpcentrumprojekten i Kristianstad, Galleria Boulevard och det externa köpcentrumprojektet C4 Shopping har av politikerna i staden framställts som nödvändiga för stadens överlevnad. En utredning har legat till grund för denna tro. Nu visar det sig att dagarna innan beslutet om att godkänna detaljplan och markanvisningsavtal för C4 shopping kom en annan utredning som kraftig ifrågasatta den bedömda lönsamheten i projektet. Denna utredning var känd när beslutet togs i kommunfullmäktige. Det kan vara därför som flera talare plötsligt började tala om ”en ny stadsdel” och ”förtätning” av stadskärnan. Man lägger in en ny betydelse i projektet för att avvärja en plötsligt uppkommen kritik.

I själva verket kan en stor del av motivet till att de båda projekten drivits fram vara ett annat. Trots att det nu enligt den nya utredningen tycks vara ett högriskprojekt som politiker inte bör ge sig in på  så har man gjort det. Man har förväxlat ”att styra” med ” att driva förlopp” och har sedan trott att det var samma sak. Eller man  var tvungen att tro det eftersom man knutit sig med avtal på att driva förloppet vidare med C4 shopping. Man kunde till slut inte skilja mellan förändring, handling och förbättring. Man likställde ”att göra något” med att ”förändra” och antog att det var bättre än att inte göra något.

Varför byggde faraonerna pyramiderna? Förklaringen låg varken i form eller funktion – utan i själva byggandet. Genom att byggandet av pyramiderna krävde en stor, åtminstone relativt permanent, arbetsstyrka fick man en stor andel samlad och relativt stationär befolkning vilket möjliggjorde formandet av en nationalstat.

Kristianstads pyramider (Galleria Boulevard och C4 shopping) har funktionen att symbolisera en gemensam handlingskraft hos alltifrån Sverigedemokrater till Socialdemokrater. Kristianstad utsätts för en stor förändring. Det blir knappast någon förbättring men för politikerna visar det på handlingskraft och det var det man behövde.