Hur ofta besöker du ett köpcentrum? Tre gånger i veckan?

 

Brukar du besöka en högmässa i kyrkan? I så fall är du ungefär en av de fjorton personer i genomsnitt som gör det.  Det blir drygt fjorton miljoner besök per år. Det är många besök, men inte lika många som besöken på museer. Det är ungefär dubbelt så många som besöker museer än de som deltar i en högmässa.

Sen har i det där med köpcentra. Det finns 381 stycken köpcentra enligt en viss beräkning som vi inte skall fördjupa oss i här. De är i alla fall många. Alltför många enligt min mening. I själva verket finns det inget land som har så mycket köpcentrumyta per capita som Sverige. Det förklaras av vårt kalla klimat säger handelsexperterna. Bullshit säger jag. Det är något annat som drar.
De fem största köpcentren i Sverige har 85 miljoner besök per år. Då har vi 376 köpcentra kvar. De stora har mellan 9 och 14 miljoner besök så låt oss anta att resten har i snitt endast 2 miljoner besök per år. Det skulle innebära 2 * 376= 752 miljoner besök per år plus de 85 jag nämnde nyss. Totalt 837 eller 16 miljoner besök i veckan! Vi har 5,4 miljoner hushåll i Sverige och enligt detta resonemang skulle varje hushåll i landet göra 3 besök i veckan i landets köpcentra. Ett besök i veckan skulle inte förvåna mig – men tre!

Vissa köpcentra är så placerade att man det är enklast att passera genom dem på väg till något – jobbet eller tåget t.ex. Det gäller köpcentret Nordstan i Göteborg. För att bygga detta jättecentrum så rev man en hel stadsdel -80 fastigheter! Tidigare gick man på gatorna till stationen. Nu ligger köpcentret i vägen och enklast är då att passera igenom. Då är det ju inte konstigt om man registreras som besökare till köpcentret. Sånt sker med en kamera vid entrén. Men – Nordstan är störst när det gäller omsättning också, så idén var lönsam för dem som investerade.

Men andra köpcentra! C4 Shopping i Kristianstad. Dit kommer man väl inte utan just en avsikt att komma dit.

Alla mina antaganden ovan kan ju vara fel. Den genomsnittliga besöksfrekvensen i landets köpcentra kanske inte är 2 miljoner besök per år, utan 1 miljon. Eller tre. Det finns svar på detta Handelns Utredningsinstitut analyserar köpcentra och publicerar rapporter om dessa anläggning som tar hand om halva detaljhandelsomsättningen i landet. För att få veta allt detta får du betala tusentals kronor per rapport.

Folk gör ju en massa annat också. Går till biblioteket, biografen, tar en promenad i stan. Men min misstanke kvarstår. Alltför många tar sig till ett köpcentrum utan att egentligen ha för avsikt att konsumera något – bara för att man inte kan finna på något annat att göra. En handlare i köpcentret Mobilia berättade att många som bor i de miljonprogram som finns i hans närhet kommer in i köpcentret utan särskilda konsumtionsplaner. Det är för tråkigt att bara gå omkring i närheten av där de bor trodde han.

Vardagen kan vänta skrev en galleria i sin annons. Åk till ett köpcentrum och glöm din vardag.

 

Köpcentra och subprimekrisen

Kommer ni ihåg subprimekrisen i USA. Många gör det. De förlorade sina hem genom att man lockats ta lån som lät mycket förmånliga men som blev något annat när räntekostnaden dök upp till slut. De som inte kunde betala kunde bara lämna huset och det de investerat i det. Långivarna tog huset helt enkelt. Fortsätt läsa Köpcentra och subprimekrisen

Moratorium för köpcentra

Ett regionplaneringslandstingsråd, en titel som behöver 29 bokstäver för att plitas ned, har skrivit i Svenska Dagbladet om köpcentra. Han tycker det bör införas ett moratorium, dvs ett stopp tills vidare av byggandet av sådana. Rådet, jag kallar honom så, räknar upp ett antal argument för sin sak, alla välkända för dem som liksom jag  har intresserat sig för frågan i många år.
Varför har vi inte hört från Rådet tidigare? Fortsätt läsa Moratorium för köpcentra

Varför bygger man köpcentra -egentligen?

Ja det är väl för att allt blir effektivare och så kan vi ju även få butiker med ”nya varumärken” som vi inte haft i stan förut, nån klädkedja med ett engelskt namn. Minns ni förresten när man hade rea senast förresten. Näe, sale heter det.

Men nu till själva frågan. Varför i himmelens namn bygger man nya köpcentra när vi ser hur våra stadskärnor utarmas? Varför fortsätter man? Fortsätt läsa Varför bygger man köpcentra -egentligen?

Mall of Scandinavia och faktaresistens

Ett ord som kommit att användas flitigt den senaste tiden är faktaresistens. Som jag förstår det så tror somliga inte på det som anses vara uppenbart sant. Det är naturligtvis så att två gånger två är fyra. Ingen däremot, men ….  Om detta har Fjodor Dostojevski beskrivit på ett lysande sätt i boken ”Anteckningar från källarhålet”

”— människan, vem hon än är, överallt och i alla tider, älskar att handla som hon själv vill och inte alls som förnuftet och nyttan bjuder henne att handla.”

Vad som emellertid samtidigt händer är att de som har matematiken och tabellerna som stöd inte drar sig för att ha åsikter långt utanför summan av två gånger två.

I Solna kommun, granne till Stockholm har man byggt ett köpcentrum, Sveriges största, hittills får man väl tillägga. Det har det blygsamma namnet Mall of Scandinavia. Det visar sig nu att centrumets tillkomst drabbar andra liknande anläggningar i omgivningen. Trots detta hävdar Handelns Utredningsinstitut att:

”Det skulle kunna byggas ett Mall of Scandinavia per år i Storstockholm”

Fler kommuner skulle kunna bli som Solna, en kommun som består av stora lamellhus som i Blåkulla, dvs Hagalund. Det Hagalund som konstnären Olle Olsson skildrade innan det revs och ersattes av en corbusiansk markdröm. Resten av Solna består av stora genomfartsvägar och vid en av dessa har Mall of Scandinavia byggts.

Är det ett faktum att det skulle gå att bygga en sådan jätteanläggning per år? Vad händer då med resten av det urbana samhället. Det övervägandet ingår inte i de fakta som HUI redovisar.

Därför är jag ibland faktaresistent. Jag är emot fakta som HUI lägger fram. Att be HUI göra beslutsunderlag för köpcentra är som att be läkemedelsindustrin bedöma behovet av sjukhus.

Här kan du läsa artikeln i Dagens Industri, via länken nedan.

http://www.di.se/nyheter/jattegalleria-drabbar-konkurrenter/

 

 

Var ligger Mirum?

Hageby Centrum utanför Norrköping
Hageby Centrum utanför Norrköping

Du har förmodligen aldrig hört namnet Mirum. Men för dem som bor i närheten är Mirum viktigt. Stadsdelen Hageby har i brist på ett riktigt torg eller en offentlig plats inget annat än ett köpcentrum att använda som substitut, och det är köpcentret Mirum. Tidigare hette detta köpcentrum Hageby Centrum; helt naturligt eftersom det ligger i Hageby. Men de dåvarande ägarna, Steen & Ström, tyckte inte att namnet passade för verksamheten så man döpte om det till Mirum, precis som man i Lerums kommun kallade ett köpcentrum för Allum. De boende i Hageby tyckte nog att namnet Hageby Torg fortfarande passade bra, men de blev ju inte tillfrågade.

Att det har blivit så att all verksamhet i en stadsdel, butiker och restauranger hamnar i en och samma lådliknande byggnad, beror på att stadsdelen är planerad så. Miljonprogramsplanering brukar det kallas. Kanske också för att Hageby ligger i Norrköping, staden vars centrum flyttade in i ett köpcentrum.

Nu ägs inte Mirum av Steen & Ström längre och Steen &  Ström är sålt till ett franskt-holländskt-amerikanskt bolag som tycker att småcentrum som Mirum inte är något att ha. Det verkar nu också som ett flertal hyresgäster inte heller tycker att Mirum är där man vill vara. Kedjeföretag som Lagerhaus, Esprit, Jack & Jones och Vero Moda flyttar därifrån. Den nuvarande ägaren, fastighetsmagnaten Olaf Thon är dock inte bekymrad, tomma ytor skall ersättas med norska företag (som han antagligen också äger).
Någon ambition att söka få lokala företag att etablera har inte nämnts. Det brukar inte nämnas i sådana här sammanhang. Lokala företag tycker man inte om i köpcentrum branschen. Det är bara lokalbefolkningen som envisas att göra det. Men de tillfrågas inte heller denna gång.

Så se upp ute i kommunerna där Steen&Ström dragit fram. Deras nya ägare som uppträder under en av delägarnas namn, Klépierre, har inte några långsiktiga ambitioner. Närmast till rakning är förmodligen Galleria Boulevard i Kristianstad. Där bygger man färdigt och tomställer en tredjedel från början. Kanske döper man om centret till något som mer och mer ligger närmre till hands – Krisum.

Stadskärnor är improduktiva

Oskarshamns centrum
Oskarshamns centrum

Jaaa – jag vet. Men rubriken är till för att stanna upp ett tag. Saken är den att i Danmark har en produktivitetskommission studerat landet på längden och tvären och bl.a. kommit fram till att planlagstiftningen lägger hinder i vägen för att bygga stora butiker som överstiger en yta om 3000 kvm. Hade man fått bygga t. ex. 5000 kvm hade handelns produktivitet ökat säger kommissionen, som alltså tycker att den är alldeles för låg i detaljhandeln. Produktiviteten alltså.

Kommissionens tankar ligger helt i linje med vad man anser i vissa svenska kommuner när det gäller köpcentra och stormarknader. ”Vi kan ju inte lägga oss i marknadskrafterna” brukar politikerna säga. Utom i Landskrona. Där tycker man att man kan.

I Danmark är man emellertid inte rädd för att ha en egen mening, även om den skiljer sig från vad experterna tycker. Margarethe Vestager är ekonomi. och inrikesminister. Hon säger helt enkelt att planlagen inte skall liberaliseras så at det blir möjligt att uppföra jättestora ilnköpscentra på över 3.500 kvm.

Hänsynen till centrumkärnorna i mindre orter är en orsak till Vestagers  beslut. Hon säger vidare:

Vi kommer till den konklusionen, att det kan nog vara så att om man bara ser till produktiviteten så bör man ändra planlagen. Totalt sett bör man dock låta bli att göra det.

Vestager är inte ensam i åsikten. COOP Danmark och De Samvirkende Köpmaen och 46 andra organisationer har gemensamt uttryckt samma ståndpunkt.