Sainsbury-flygeln i National Gallery

Sainsbury Wing
Sainsbury Wing

Peter Englund har skrivit en artikel i Dagens Nyheter den 20 november 2016 om  en utställning i National Gallery i London, i den del som kallas Sainsbury-flygeln. Så här skriver Peter Englund:

”ni vet, den där arkitektoniska tillbyggnaden som Prins Charles fördömde som ”en monstruös böld på en mycket omtyckt och elegant väns ansikte”.

 Prins Charles kritiserade det förslag som aldrig blev av.Hans ingripande stoppade det. Vi fick i stället det mycket fina resultat som idag pryder National Gallery. Det var arkitekterna Denise Scott Brown och Robert Venturi som på ett känsligt sätt använde pelarsystemet i den gamla fasaden även i den nya men lät pelarna sakta minska i antal för att när fasadens hörn närmade sig helt upphöra.

Fasaden är nu ca 25 år gammal och det är först nu som Scott Brown/ Venturi vågat kommentera den rasande debatt som uppstod efter Prins Charles ingripande. Den engelska arkitektorganisationen RIBA (Royal Institute of British Architects) kallade Scott/Venturis förslag för ”modernist slime”. Å andra sida kallade Prins Charles det ursprungliga förslaget för ”a carbuncle in the face of a dear old friend”.

Döende köpcentra skall inte räddas av skattebetalarna

Näthandel hotar köpcentra

För köpcentra finns en organisation som heter ICSC. Det betyder International Council of Shopping Centers. Det finns även en nordisk avdelning. Den heter NCSC. Den nordiska delen har publicerat en rapport som kallats :
NÄTHANDELN – HOT ELLER MÖJLIGHET FÖR KÖPCENTRUM

Eftersom rapporten handlar om köpcentra i allmänhet borde den kanske heta:
NÄTHANDELN – HOT ELLER MÖJLIGHET FÖR KÖPCENTRA
Köpcentra är ju pluralformen.

Det är inte det som är intressant med rapporten utan det som står i den. Den inleds så här:

Köpcentrumbranschen räknar med att näthandeln kommer att mer än dubblera sin omsättning under kommande tio åren och därmed utgöra ett substantiellt hot mot branschen. Håller denna trend i sig kommer många köpcentrum stå inför stora utmaningar. Tillväxten kan komma att stanna upp och en del centrum kan även komma att tappa omsättning. Kanske blir det vanligare med ”dead-malls”.

Det är nya tongångar. Det har såvitt jag vet aldrig talats om att ”dead-malls” skulle kunna bli något som kan inträffa i vårt land. Vad skall man då göra? Jo, man menar att

troligtvis blir köpcentrumen än mer mötesplatser med ett stort inslag av restauranger, men också mer av andra privata och offentliga tjänster. 

Det innebär i klartext att när det blir svårare att hyra ut lokaler så skall verksamheter som skattebetalarna bekostar förläggas till dessa döende köpcentra  så att ägarna kan behålla den avkastning de räknat med. Det kan röra sig om bibliotek, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan. Det spelar ingen roll vad det är, bara de betalar hyra.

Danmark

Danska Weekendavisens första sida den 8 nov 2013
Danska Weekendavisens första sida den 8 nov 2013

I Danmark skriver tidningen Weekendavisen på sin förstasida att man kommer att få stilla gator. Där har ett institut räknat på ett scenario där fyra miljoner kvadratmeter butiksyta kan ha försvunnit  från städerna år 2025. På grund av näthandeln. Med denna befarade utveckling för framför allt mindre städer – skall man då rädda köpcentra?

Den offentliga platsen /mötesplatsen

Köpcentret Triangeln nya slogan
Köpcentret Triangeln nya slogan

Det är inte konstigt att företrädare för köpcentra talar om sig själva som mötesplatser. Det gäller ju att göra köpcentra till något som kan ersätta staden med dess offentliga platser. Därför kan ett köpcentrum som Triangeln i Malmö skriva ”Enjoy the City” när man menar sig själv.

Den offentliga allmänna platsen – mötesplatsen

En offentlig allmän plats är ju en plats där det råder yttrandefrihet och där man kan hålla möten. Det är inte utan vidare självklart i de köpcentra som  nu vill kalla sig mötesplatser. I en utredning (Ju 2006:1) som Regeringskansliet uppdrog åt Justitiedepartementet har man undersökt läget. I rapporten sägs bl.a.:

Regerings- formen ger medborgarna ett starkt skydd för yttrandefriheten och andra opinionsfriheter. Detta skydd kan emellertid inte göras gällande i förhållandet enskilda emellan. Det går alltså inte att utan vidare åberopa grundlagsskyddet för mötes- och demonstrationsfriheten som stöd för att denna frihet bör kunna utövas också i köpcentrum och gallerior i enskild ägo.

— Genom Europadomstolens dom i målet Appleby har konventionens skydd för äganderätten de facto stärkts i förhållande till skyddet för yttrandefriheten. Domstolen fann att det inte utgjorde konventionsbrott att ägaren till ett köpcentrum hade rätt att förbjuda möten och demonstrationer i köpcentrumet, så länge som alternativa möjligheter att bedriva opinionsbildning stod till buds.

Exemplet Hageby Centrum (Mirum), Norrköping

Hageby Centrum utanför Norrköping
Hageby Centrum utanför Norrköping

I en förort till Norrköping som heter Hageby finns ett stort köpcentrum. Detta köpcentrum hette förut Hageby Centrum men ägaren Klépierre (just det – Emporia) bytte plötsligt namn och kallade centret för Mirum (?!)

I Hageby finns det i stort sett inga andra lokaler än det som finns i detta köpcentrum. Inte ens biblioteket klarade sig utanför utan har flyttat in. Biblioteket står upptaget i köpcentrets lista över butiker under rubriken Service, tillsammans med nyckelservice och en trafikskola.

Den enda plats man har för ett mindre offentligt möte är denna scen på bilden nedan, inne i köpcentret. Det är möjligt att möten tillåts, men då är yttrandefriheten på fastighetsägarens, Klépierres, nåder.

Bibliotek och offentlig service skall inte läggas i köpcentra. De tillhör den offentliga allmänna platsen.

 

Torget i köpcentret Mirum
Torget i köpcentret Mirum

Är du intresserad av vad begreppet ”Dead Malls” innebär så titta på den här korta filmen om fenomenet som är vanligt i USA -där man slutat bygga köpcentra.