Limhamns centrum och San Francisco

Detta inlägg är skrivet för och infört i Limhamns Miljöförenings årsskrift 2017

cropped-cropped-cropped-dscf2747-2.jpg

San Francisco är en stad i vilken Sveriges Radio inte har någon korrespondent, till skillnad från i Kigali och Bangkok.
Denna stad påverkar din vardag mer än någon annan stad – tänk Google, Apple, Twitter, Facebook osv. De som hittar på allt detta vill ofta bo i själva San Francisco och inte i fina och tråkiga förorter. De vill bo i hus som är, byggda av små byggfirmor för cirka hundra år sedan och som saknar mycket som Boverket skulle ha önskat. Ungefär som Gamla Limhamn m.a.o. Man trivs och man vårdar sina hus – under stadens vakande öga. Husen har en kort fasad mot gatan, i många fall ca 7,5 meter. Det innebär att det blir många olika hus längs gatan. Det skapar variation och täthet och därmed underlag för verksamheter.

Varför bosätter “The Google Kids” i dessa hus. Varför väljer de inte att bo billigare och använda all den teknik de uppfunnit som gör att de kan leva och arbeta “på distans” utan butiker och restauranger längs gatan? Man behöver ju inte ens butiker eller restauranger. Amazon levererar hem samma dag allt du behöver – inklusive mat. De skulle kunna bo i Silicon Valley, där de ändå arbetar. Bostadsområdena där ser ut som Västra Hamnen. Ändå vill man inte bo där – utan Google och andra ordnar bussar som kör dem till och från arbetet och hem till centrala San Francisco. Kanske känner de som Claus Leger, Malmögalleristen som flyttade från Dockan (Västra Hamnen) med motiveringen:

 

De måste ha gjort något galet här i Dockan. Det ser ut som om atomkriget har gått över stan här nere.

 

Runt Limhamns centrum byggs det nu som aldrig förr; vid Kalkbrottet och nu i gamla industriområden mot vattnet. Limhamns centrum ligger där mitt i, sen länge kluvet i två delar av Kalkbrottsleden som nu skall ta emot ännu mer trafik till och från de nya områdena.  
Längs Kalkbrottet och Limhamns Sjöstad byggs efter ett gammal koncept: Stad i park kallades det. Man bröt ut det slutna kvarteret med en gård och ställde husen mitt ute i – ja ingenting. Det omgivande mellanrummet var ytor ingen använder. Se hur det är mellan husen i Ribersborg och Norra Hamnen i Helsingborg. Lamellhus ställda i rad med gaveln mot vattnet. Modernismens ideer skapad av Corbusier och marknadsförda med kraft vid Stockholmsutstälningen 1930. I Sverige kallades det funktionalism. Begreppet funktionalism identifierades vid krigsslutet på oklara grunder med demokrati och människovärde.

När Lomma Hamnstad planerades så lämnades fler förslag in som liknar det som nu byggs i Limhamn. Ett förslag var dock annorlunda och det vann. Det togs i sin helhet. Principen kallas “lågt och tätt” vilket innebär att människor kommer närmare varandra. Man får plats med lika många bostäder som i de andra förslagen. Limhamns centrum är också ett exempel på lågt och tätt.

Längs Limhamnsvägen står skyltarna som visar vilka som exploaterar det som kallas Limhamns Sjöstad. Det är de vanliga namnen; den handfull företag som svarar för uppskattningsvis 90% av allt som byggs i landet. I USA är det omvända förhållanden. Där byggs den överväldigande delen av små företag.

I Limhamns Sjöstad  ligger husen i långa rader så att de boende skall kunna luta sig ut och få en glimt av vattnet. “Lateral utsikt” brukade det kallas i resebyråreklamen. Exploatören Skanska tycker att namnet Limhamns Sjöstad speglar det attraktiva livet med segelbåten i Lagunen och barnen i sjöscouterna.

Arkitekterna har sett till att de flesta lägenheterna har fria siktlinjer och balkonger i solsäkra lägen. Vi vet ju att de som vill bo vid vattnet också gärna vill se vattnet från sin bostad, säger Eva Georgsson från Malmö Stad.

Det är inte det urbana livet som marknadsförs utan ett balkongboende.

Man skulle kunnat tro att de nya områden skulle tagit vara på småstadskaraktären i Limhamns centrum och varsamt anslutit sig. I stället har det uppstått bostadsenklaver som ligger för sig själv

Tänk om.

Tänk om inte den mark som nu exploateras i stora stycken istället varit uppdelad i mindre fastigheter

Tänk om det inte  bara varit  de som har finansiella muskler som får bygga för att de kan att ligga på sitt markinnehav  i många år.

Tänk om det istället skapats planer med många, mindre tomter där många fler haft råd att investera. Då skulle vi kunnat se en blandning av bostäder och företag precis som det alltid sett ut i riktiga städer och som Malmö Stad nu påstår sig vilja se i Norra Sorgenfri.  Då skulle en långsammare och mer organisk tillväxt av områdena runt Limhamns centrum kunna ske och sambanden kunnat bli starkare mellan det nya och det som finns att bevara.
Tills dess kan man alltid åka till San Francisco.

Bilden nedan visar bebyggelse i Limhamns centrum med den nya bebyggelsen som kommer upp. Bilden är tagen av Christer Grimshorn.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s