”När skönhet och nytta möts”

london-england-red-phone-booths-photo-by-john-ecker-pantheon

Nyklassicism i en telefonkiosk

Den engelska telefonkiosken som vi känner behövs inte längre. Vi har våra mobila apparater istället. Fortfarande finns över nio tusen av den klassiska modellen kvar. Den modellen väcker fortfarande känslor hos engelsmännen. Tidigare i år valdes den som nummer ett i tävlingen ”Bästa brittiska design någonsin”. Som nummer två kom dubbeldäckaren och på tredje plats den engelska flaggan.

Designkritikern Stephen Bayley förklarar attraktiviteten som beroende på två saker.

”För det första är det de tilltalande nyklassiska proportionerna och detaljerna, vilka på något mystiskt sätt, alltid tilltalar varhelst man finner dem.

För det andra, på kanske ytterligare ett omedvetet sätt, så påminner detta oss om en tid som vi sen länge passerat, när den offentliga servicen bibehöll en känsla av civilt ansvar – och använde skönhet och nytta för att uppfylla detta.”

De mest välkända modellerna av telefonkiosken designades av arkitekten Sir Gilles Gilbert Scott. Han designade också Battersea Powerstation, den stora byggnaden med fyra skorstenar som man ser från tåget från Gatwick just innan man passerar Themsen. Även det som idag är Tate Modern ritade han. Innan den gjordes om med den kända övervåningen.

Den svenska telefonkiosken modell 41/61

Den svenska telefonkiosken som de flesta vuxna ännu har ett minne av kom 1961 och tillverkades av Televerket. Vem som ritat modellen är okänt. Den beskrivning som finns på Tekniska Museet i Stockholm säger prosaiskt att den är ”tillverkad av stålplåt med fönster av härdat glas. -levereras färdigmålad utvändigt teleorange och invändigt ljusgrön”

Orange och ljusgrön, komplementfärger och tidstypiska.

Modell 61 kom alltså när miljonprogrammet av bostäder startade och när varuhuskedjorna fick våra stadskärnor rivna. Ingen skulle komma på idén att idag nämna modell 61 som en design att minnas. När den kom var det inte aktuellt att den offentliga servicen skulle ha ”en känsla av civilt ansvar – och använda skönhet och nytta för att uppfylla detta.”

Man tänkte tydligen inte så – då.

modell 61

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s