Allmän plats eller inte allmän alls

Mötesplats i Center Syd
Mötesplats i Center Syd

Nuförtiden när varenda köpcentrum marknadsför sig som en ”mötesplats” så finns det anledning att var uppmärksam. Köpcentra är inte allmänna platser. Det är byggnader vars utrymmen kontrolleras och övervakas av ägarna. Det är nu inte ovanligt att det råder fotoförbud i dessa centra. Prova själv att gå med en kamera på dessa platser. Snart har du en vakt som diskret följer dig. Jag har upplevt det på flera ställen i Sverige. I Västermalmsgallerian sa vakten åt mig att jag inte fick fotografera. På Center Syd undrade en ledningsperson vad  jag gjorde.

Det viktiga i en allmän plats (bortsett från allt arkitektursnack) är att man känner sig fri att vara där. Jag kan stå eller sitta på denna plats hur länge jag vill. Jag skall naturligtvis uppträda på ett civiliserat sätt.
– Jamen säger du, man kan väl sitta på ett café hela dagen med sin dator om man vill. Jo men det är caféet som bestämmer och som kontrollerar vad som sker i lokalen.

I en artikel i The Guardian skriver man om problemet med allmänna platser som egentligen inte är det. Stora kontorsprojekt lämnar ett litet stensatt hörn på tomten och kallar det en plats, gärna uppkallad efter det egna företagsnamnet. Artikeln handlar om en paneldiskussion ledd av den engelska journalisten Anna Minton. Deltagare vara de två arkitektikonerna Jan Gehl och Richard Rogers. Anna Minton kommenterar resultatet av diskussionen så här på Twitter:

Skärmavbild 2014-12-15 kl. 12.37.44

 

I debatten formulerar Richard Rogers denna åsikt:

“Ideally all public space should be public,” he said. “But while we live in a capitalist world, especially one run by extreme capitalists, it’s better to have semi-public space than no public space at all. As architects we have limited control.”

Vi har även här i Sverige försök att slira på begreppen. Något som kallas Nordic City Network. De lanserar uttrycket ”det fjärde stadsrummet”. Det är ett uttryck för samma anda som hos Richard Rogers.

Jan Gehl som blivit världsberömd genom att tala för gågator och kalla andra världberömda arkitekters arbete för ”dogshit architecture” (de släpper en hundskit lite här o där i världen).
Nu sitter han bredvid Rogers och ler förnöjd när begreppet allmän plats urholkas.

I Köpenhamn konstaterar  Gehl förnöjt att hans barnbarn nu kan gå till skolan mitt i stan.

DSCF0303Gehl har under åren varit starkt pådrivande för att göra gågator överallt, mota bort bilar och propagera för cyklar. Det vill man nu skall ske på den kanske sista gatan som liknar en riktig stadsmiljö, nämligen Vaernedamsvej. Gatan består av många små företag som är helt beroende av att få leveranser med bil. Det tycks planerarna i Köpenhamn inte förstå. Men de har väl aldrig själva varit i närheten av att driva ett företag.

För planerarna är det viktigare att man kan cykla.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s