Det dementa samhället

Det är en höstkväll i den lilla västjylländska staden Ringköping. Cirka 500 personer har samlats under facklornas sken när läkaren Birte Pedersen stående på en upp- och nervänd låda, tar till orda:

Ringköpings invånare har vaknat upp ur Törnrosasömnen, säger hon och fortsätter:
Vår tystnad är slut. Vi vill inte längre vara tysta när Ringköpings stadskärna försvinner, hus efter hus. När det historiska och kulturella arv, som vi nu, mer än någonsin är avhängiga av försvinner framför ögonen på oss. För handen på hjärtat – vad skulle Ringköping vara utan sin gamla välbevarade stadskärna. Vad skulle vi då glädjas åt och vara stolta över?

Här kan du läsa hela talet som Birte Pedersen höll vid demonstrationen

ringköbingBakgrunden till mötet, som beskrivs i den danska kulturtidningen Weekendavisen, är att den gamla realskolan, senare musikskolan, skall rivas. Byggnaderna har stått tomma några år och nu vill man ersätta dem med kontorsbyggnader.

Michael Böss som är lektor på Århus Universitet uttrycker det som sker:

Det är en symbolisk sak, för det är i verkligheten ut uppror mot politikernas och teknokraternas historielöshet. I Ringköping känner man att man tidigare bodde i en stad med en helt annan status som man nu tagit ifrån dem. Det enda man har kvar är en vacker gammal stad och nu vill man få väck det också. Samhällets materiella kultur – som hus och gator – rymmer våra minnen.De hjälper oss att komma ihåg historien och ger oss därmed en identitet. När invånarna i Ringköping låter sit mobilieseras i protest mot rivningen av den gamla skolan , är det för att de upplever det som en personlig och kollektiv identitetskränkning.

Det dementa samhället
Michael Böss har skrivit en bok som heter Det demente samfund, som jag alltså använt titeln till rubrik på detta inlägg. Han menar att vi lever i en
nutidskultur, som kännetecknas av ett mera löst förhållande till historien, men som heller inte har drömmar och visioner om framtiden. Ett samhälle med en sådan kultur hotas av historielöshet. Medborgarna blir produktionsfaktorer i stället och görs till lättare offer för dem som hävdar ”nödvändighetens politik”

Journalisten Poul Osmondsen utvecklar temat vidare och menar att anledningen till att det som sker inte beror på att politiker och tjänstemän är dåliga människor. Men de är fångade av det tankesätt som kallas New Public Management som har spridit sig som mögel i den dålig byggnad. NPM har gjort kostnadseffektivitet till gud. Irrationella faktorer som kulturarvet eller historien eller hänsyn till sammanhållningen i det lokala samhället är bara intressant om det kan mätas i pengar; de har inget värde i sig själva.

Brain Drain
Ringköpings öde delas av många andra kommuner som drabbades av den stora kommunsammanslagningen 2007, 270 kommuner blev 98; 13 län blev 5 regioner. De små kommunerna miste stora delar av sin offentliga förvaltning som i stället flyttades till en gemensam förvaltning i en grannkommun.

Invånarna i Ringköping inser naturligtvis att det finns samordningsfördelar i större enheter när det gäller t ex sjukvård. Men nu träffar man inte längre politikerna på gatan längre och även tjänstemännen har flyttat. Ringköping förminskades av att mista så många offentliga arbetsplatser. Det gick ut över självkänslan.

Michael Böss menar att man kan tala om en akademisk eller intellektuell utarmning i många mindre städer. Detta har inget med socialt snobberi att göra men många av dessa människor som nu inte längre bor kvar var med att sätta agendan, och fick igång saker som präglade staden. Kvar finns folk, bl.a. lokala politiker,  som upplever utvecklingen som så hotfull att de är beredda att gå långt för att staden ”inte skall hamna på efterkälken”. Det är de som går in för att riva gamla hus.

Den Nya Ekonomin
1998 kom en bok som heter Den nya ekonomin. 10 strategier för en uppkopplad värld”. Den är skriven av Kevin Kelly som då var redaktör för tidskriften Wired; den nya teknikens främsta uttolkare.

Boken är skriven innan finanskriser och subprimekriser. Den hyser en stor tilltro till den nya teknikens möjligheter att sprida information men även att sprida människors möjligheter att påverka. Idag skulle Kelly kanske skrivit en annan bok. Tekniken kunde ju – visade det sig – också underlätta centralisering och kontroll uppifrån.

Men ändå träffar han rätt på de sista sidorna i boken när han skriver:

På grund av att nätverksekonomins natur gynnar obalans, fragmentering, osäkerhet, rörighet och relativism,
så är det dåligt med förankringar och värderingar.
Vi saknar helt enkelt förmåga att handskas med frågor som inte kan besvaras med hjälp av tekniken.

I det stora vakuum efter mening som råder,
i tystnaden efter outtalade värderingar,
i frånvaron av något stort att stå för, något större än självet,
kommer tekniken – på gott och ont – att forma vårt samhälle.

Om detta vet man redan allt i Ringköping.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s