Från industribyggnader till köpcentrum

 

Strykjärnet Norrköping
Strykjärnet Norrköping

I många städer där nya tider fört med sig att tidigare stora industriverksamheter förlorat sin konkurrenskraft och gått under, så har man fortfarande kvar byggnader där industrin fanns. I en del fall har byggnaderna räddats och givits andra funktioner. Ett exempel är den gamla textilindustrin i Norrköping. Medan man rev mer än i de flesta andra stadskärnor i Sverige så ”missade”man detta. Idag är det en attraktion. I andra fall som i Malmö har man inte lyckats lika bra. Åtminstone inte i jämförelse med staden Lodz  i Polen.

Köpcentret Mobilia, Malmö

Malmö hade också en textilindustri. Det sista av den verksamheten försvann 1992 när Strumpfabriken lades ner. Textilindustrin i Malmö hade en lång historia

Manufakturaktiebolaget, MAB, grundades i Malmö 1855. Det var ett
bomullsspinneri med lokaler inne i gamla staden. Vid sekelskiftet 1900 flyttade
man ut produktionen till nuvarande kvarteret Bohus. Strax därefter utökades
verksamheten och ett väveri uppfördes. Man var den näst största arbetsplatsen med 900 anställda, varav de flesta var kvinnor. De två byggnaderna, spinneriet och
väveriet, inrymmer idag köpcentret Mobilia.

DSCF0207Idag finns visserligen Strumpfabrikens byggnader kvar som kontorsbyggnader. MABs verksamhet är svårt för en nutida besökare att föreställa sig. I en sidogång har köpcentret en bild av en kvinna som man antar arbetade i textilfabriken. Bilden täcker väggen i dess höjd. Vem hon är, vad hon hette eller när bilden är tagen framgår inte. Bilden av henne griper tag. Det är blicken där hon tycks betrakta oss köpcentrumbesökare och tycks undra om vi förstår någonting om hur det var här – då.

Den tid då byggnaderna innehöll det som de byggdes för – en textilindustri intresserar inte många idag. Man bryr sig inte.

Arkitekturkritikern Ada Louise Huxtable skrev så här i en bok :

To lose history is to lose place, identity and meaning. But continuity can be achieved only if the past is integrated into the contemporary context in a way that works and matters.

Det är naturligtvis inte enkelt att skänka nytt innehåll till byggnader som ger en förståelse för det som varit där tidigare. På bilden nedan syns ett nytt parkeringshus vid Mobilia där man ”klistrat på” en fasad från den gamla textilfabriken. Är det meningsfullt i den betydelse AL Huxatable skriver?

Parkeringshus Mobilia. Gamla Strumpfabriken till höger
Parkeringshus Mobilia. Gamla Strumpfabriken till höger

Köpcentret Manufaktura i Lodz, Polen

Det finns ett annat exempel där en textilfabrik omvandlats till ett köpcentrum. Det ligger i staden Lodz i Polen. Köpcentret heter Manufaktura. Det ligger i änden av den 4 km långa gågatan Piotrkowska och hörde en gång till familjen Poznanski som i sin tid  var kända i hela Europa. Det är ett projekt om 150.000 kvm som omvandlats. Man har bl.a. renoverat 30.000 kvm tegelväggar och skapat torgytor som också är 30 000 kvm.DSCF0423

Manufaktura består dels av de gamla byggnaderna som har getts nytt innehåll men som byggnader framstår som de en gång var. Den långa vattenfontänen visar var det vattendrag låg som var en orsak till att fabriken en gång etablerades just på denna plats. Själva köpcentret är den tämligen ordinära glaslåda som ligger för sig själv i ena änden av anläggningen. De gamla byggnaderna har bevarats som de en gång såg ut och inte använts bara till kulisser.DSCF0423

Man har lagt stor möda vid att bevara den vackra tegelarkitekturen, t.o.m som på bilden nedan där valvbågarna är bevarade mest för sin egen skull.

DSCF0421

 

På de stora öppna platserna hålls ofta stor evenmang och det har blivit en offentlig plats som upplevs som sådan. För att än en gång citera AL Huxtable:

It is their recycling and adaption that will keep them as a living part of today´s cities and communities

DSCF0400