Befria staden från köpcentum-tänket

Våra städer och stadskärnors utseende och innehåll förändras ständigt. Hus byggs och byggs om. Det som består, ofta i flera hundra år, är strukturen av gator och platser. Så är det inte i köpcentra. Där bygger man om och lägger till. Trots att köpcentra idag överallt vill kalla sig för ”mötesplatser” så är förändringstakten så stor att de aldrig hinner uppnå karaktären av en plats,  något man minns och återvänder till. Efter några år är den s.k. mötesplatsen antagligen borta. Ersatt av något annat. Den har ”utvecklats” brukar det heta.

Stralsund - en stadskärna där köpcentrumtänket inte tagit över
Stralsund – en stadskärna där köpcentrumtänket inte tagit över

Förändringsarbetet för ett köpcentrum drivs ofta av konsulter och av centrumledningen. Genom hyresavtalen har man ett styrinstrument som gör att man har möjlighet att påverka även i frågor som berör själva driften av enskilda butiker. Det är inte särskilt konstigt att ett köpcentrum har en daglig ledning för fastigheten. Idén är ju att den gemensamma identiteten skall var överordnad, i marknadsföringen t.ex. Det är ju också frivilligt för ett företag att hyra lokaler där under de regler som gäller.

När det gäller en stadskärna så är det inte som i köpcentra. Eller det borde inte vara det. Det kommersiella samordning som råder i ett köpcentrum bör inte råda för en stadskärna. Skulle den göra det så utraderas skillnaden mellan köpcentrum och stad. Stadskärnan blir bara en anan variant av ett köpcentrum. Som besökare i stadens centrum skall vi med detta synsätt bara betraktas som konsumenter och finna oss i att bli utsatta för ständiga jippon och upptåg.

Hur stadens gator och torg skall se ut har varit en uppgift för stadens tjänstemän att utarbeta och förankra i stadens nämnder. Stadsarkitekter, planarkitekter, stadsbyggnadschefer är några av titlarna på de yrkesgrupper som är inblandade. Alla med en lång utbildning och erfarenhet bakom sig. Kulturantropologer och andra gör ofta s.k. ortsanalyser där stadens historia och utveckling dokumenteras och beskrivs.

På senare år har det dykt upp en ny kategori i diskussionen om stadens innehåll och utformning, nämligen några som kallar sig centrumledare. Dessa har inte samma utbildningsbakgrund som de tidigare nämnda utan några månaders eller veckors kurs i regi av en organisation de själva driver. De har ofta en bakgrund som köpcentrumledare och tar med sig det tänkesätt de övat in i dessa anläggningar. Eftersom vi byggt så många köpcentra i landet och fortfarande tillhör de länder som har mest köpcentrumyta per invånare – så är resonemanget att stadskärnan måste svara på denna utmaning. Man bör svara genom att bli mer likt köpcentra är resonemanget. Därför anställer man köpcentrumledare att handha frågor som rör stadskärnans utveckling

En centrumledare är ofta anställd av ett marknadsföringsbolag med staden, fastighetsägarna och handeln som ägare. En centrumledare ges ofta en plats jämsides med stadsarkitekten och andra högre tjänstemän och får sin legitimitet ur detta förhållande. Från denna position uttalar sig centrumledare sedan om vad som är bra eller dåligt med stadskärnan och vad som bör göras- en uppgift som borde vara förbehållen de politiker som har ansvaret. Centrumledare gör egna undersökningar om vad som är ”stadens identitet” och driver marknadsföringensaktiviteter i den riktning man menar sig ha underlag för.

I Växjö har en centrumledare enligt ett inslag i Sveriges Radio nu krävt att alla fastighetsägare skall ha tvingande klausuler i sina avtal där man kräver att söndagsöppet är ett villkor för att hyra. Fastighetsägaren skall alltså ingripa i den enskilda hyresgästens bedömning av driften av verksamheten. Den butik som behöver tillgång till den kundström som stadskärnan erbjuder och som finner att söndagsöppet blir en för tung belastning, skall alltså motas ut ur staden. Resultatet blir naturligtvis att den vanliga uppsättningen kedjeföretag tar över. Läs här vad en handlare i Växjö tycker

Svensk detaljhandel är en småföretagarbransch. Över hälften av företagen har ingen anställd. Det är ägaren själv som står i butiken, kanske med en familjemedlem. Det är oftast dessa företag som står för det som är unikt i staden. De lokala företagen är också bättre för den lokala ekonomin.

Vi måste slå vakt om stadens mångfald och den lokala handeln och sluta bygga köpcentra. Mota inte ut den lokala handeln. Mota ut köpcentrum-tänket.

 

7 thoughts on “Befria staden från köpcentum-tänket”

  1. Pingback: Den Goda Staden |
  2. En synnerligen ensidig och snuttiferad analys över ett mycket komplext ämne. Mycket tråkigt att läsa enfaldiga påhopp. Arkitekter och centrumledare anser jag likvärdiga och kompletterande. Arkitekter har allt för länge härjat utan att bli ifrågasatta av de som kan köpbeteende.

    Många arkitekter som planerar cityhandel har inte ens tre dagars utbildning av retail.

    / En centrumledare med 5 års utbildning vid ex Handelshögskolan samt ca 10 års butikserfarenhet.

    Gilla

    1. Bäste Henrik
      Din kommentar illustrerar väl ungefär det jag vill framhålla. Faktum kvarstår. De som utbildar centrumledare påstår att man efter en tre-dagars kurs får grundläggande kunskaper i att utveckla en stad. Med ett franskt låneord kallas sånt charlataneri

      Gilla

      1. Jag håller med dig om att tre dagars utbildning är otillräckligt. Men välutbildade kompetenta centrumledare är ofta länken mellan långsiktig stadsplanering och kortsiktiga operativa insatser som ska vara i linje med ÖP, etc. En intrimmad centrumledare kan mycket väl vara en frontfigur i stadsutvecklingen.
        Med önskemål om en trevlig helg i staden.

        Gilla

  3. Bra skrivet. Dock anser jag inte att vi bör utrota yrkeskategorin centrumledare, de fyller en funktion i att koordinera handel – tillexempel skynda på tillblivelsen av attraktiva kluster. För en stad är ju inte som i sagorna med fria människor och de där charmiga verksamheterna som i sagorna förknippas med staden – En stad har ju plats för både och – en plats där motsättningar kan leva sida vid sida, inte sant?

    Något som skett i många svenska städer de senaste åren är att mängden handelsplatser ökat dramatiskt. En liten stad som Umeå är på väg mot att få sitt fjärde externhandelsområde inom några år och just nu så satsar olika handelsaktörer för fullt – som en sorts förberedelse för att överleva den snart hårdnande konkurrensen. Denna struktur är förstås ohållbar, vilket inga centrumledare i världen kan ändra på och det blir inte bättre med politiker som ägnar sig åt att försöka rädda de svagaste externhandelsområdena…

    Vad tror du om möjligheterna att avveckla externhandelscentrum? Hur för man en stadsbyggnadspolitik som kan konkurrera ut dessa? I min hemstad Uppsala skulle jag gärna vilja konkurrera ut en stor del av boländerna, om du känner till det, hur ska man bära sig åt?

    Gilla

  4. Tack Alexander för din kommentar – och fråga. Det kräver egentligen ett längre svar men jag menar att vi kanske kunde omvärdera vår syn på hur vi ser på kedjeföretagens framväxt på bekostnad av lokala företag. Lokala företag skapar en identitet åt en plats som inte ett kedjeföretag gör. Det är också bättre för den lokala ekonomin. Säger man detta så svarar politiker att de inte kan ingripa i marknadsekonomin. Då kan man ju be dem titta på bostadspolitiken. Ännu bättre är att se på hur staden San Francisco resonerar. Här värnar man om de lokala företag, hindrar kedjeföretag att etablera för nära varandra och håller hearings om varför de överhuvudtaget skall etablera.
    Vi måste sluta bli imponerade av att något internationellt kedjeföretag vill uppmärksamma vårt lilla land med sin närvaro. Nu senast Starbucks
    Skydda alltså de lokala företagen.
    Sen bör externhandelsområden planeras för den dag då handeln inte längre är kvar där. De kan planeras som en ”grid” typ Svågertorp i Malmö och inte som i Kungens Kurva. Man bör underlätta för en successiv omvandling. Ett stort köpcentrum i form av en stor byggnad är nästan omöjlig att ändra. Sådana bör man helt enkelt inte tillåta.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s