Behov och begär

IMG_0240Ekonomen J M Keynes är återigen aktuell, nu i diskussionen om åtstramningspolitiken inom EU. Keynes trodde på 1930 talet att när människors behov (i Väst-Europa) skulle vara uppfyllda någon gång i slutet av 1900-talet, så kunde man ägna sig åt annat än arbete. 15 timmars arbete i veckan räckte trodde Keynes. Så blev det som bekant inte. Keynes talade om behov och räknade inte med begär.

I ärlighetens namn skall också sägas att vid tiden när Keynes skrev om behoven så fanns det mycket fler arbeten som man gärna avstod från om man hade råd. Idag finns arbetsuppgifter som är så stimulerande att det skulle vara svårt att skilja sig från dem.

Med detta sagt är det ändå en viktig diskussion som Keynes drog igång och som nu fortsätter, bl.a. genom Nobelpristagaren Robert Skidelsky och sonen Edgar Skidelsky. De har tillsammans skrivit boken How Much is Enough?

I den väldiga St Pauls  Cathedral i London har St Pauls Institute arrangerat en serie paneldebatter kring moraliska frågor runt det som sker inom ekonomin och särskilt de stora bankernas agerande. Den 7 maj var det dags för Robert Skidelsky och en panel att diskutera i serien ”The City and Common Good: What kind of City do we Want?” Med City menas i detta engelska sammanhang finansindustrin, som ju ligger i området City i London. Vårt svenska användande av ordet city i alla möjliga sammanhang gör att man lätt glömmer denna betydelse.

IMG_0228Det var en varm vårkväll när vi cirka 800 hundra som samlats utanför katedralen gick in för att lyssna och få ställa frågor under en och en halv timme.
Robert Skidelsky inledde och hans inledningsanförande i St Pauls Institutes  kan läsas här. Liksom en annan talare vid dessa paneldiskussionener, Harvardekonomen Michael Sandel, talade Skidelsky om hur pengar blivit ett mått på nästan allting. Som exempel gav han ”fritid”. Fritid betraktas som en kostnad då den gör att vi avstår från något som vi kan tjäna pengar på. Bostäder betraktas som en investering i stället för att var det de är. För att inte tala om konst.

Skidelsky citerade Keynes. Att mäta i pengavärde tenderar att omfatta allt större områden där konkreta ting jämför med pengar. Vår fantasi är för svag inför detta val, abstrakta pengar väger tyngre. Vi bör minska, snarare än öka, områden för monetära jämförelser.
Åren innan den finansiella krisen ökade lånen till den reella ekonomin med 50% medan lånen till den finansiella sektorn ökade med 260%. Med andra ord; bankerna lånade i ökad utsträckning pengar till varandra. Ett bra exempel på att skapa pengar av pengar. Detta har sen tusentals år i alla religioner setts som en synd.

Kritiken mot den finansiella sektorn har varit hård och kanske framför allt inriktat sig på de bonusar och astronomiska arvoden som finansaktörerena beviljat sig själva. Men det är en annan kritik som inte hörs lika ofta som Robert Skidelsky nämnde, nämligen att bankerna är egentligen ineffektiva när det gäller att allokera kapital. De lånar ut för mycket till varandra istället för till investeringar. Det är därför vi har dessa periodiskt återkommande kriserna.

Nu försöker t ex Bank of England att skapa någon form av reglering av finansverksamheten. Men, säger Skidlesky, de tar inte upp frågan om den moraliska kvaliteten i begären, särskilt inte monetariseringen av ekonomin.

Skidlelsky syftar inte bara på ärlighet och effektivitet i ekonomin utan också pengar som riktas till uppnående av ”det goda livet”, dvs hälsa, säkerhet, personlighet, respekt, vänskap, harmoni med naturen och fritid.” Skidelsky avslutade sitt anförande met att citera  Keynes med den fråga som bör vara grundläggande: What is a Good Life?

St PaulsI paneldebatten som följde sade Ann Pettifor (t.v. i bilden, Skidelsky till höger) som leder institutet PRIME (Policy in Macroeconomics) att det finns inga dåliga eller goda pengar. Det finns bara pengar. Det som är väsentligt det är att de som använder dem försöker förstå vilken nytta de skall göra. Att kasta pengar in i ett sammanhang där det saknas ett juridiskt ramverk och en medveten politsk kontroll är helt galet. Detta var vad som skedde i ett antal afrikanska stater under 1960-talet. Man kan också erinra sig ”subprimekrisen” i USA som skapades med uttrycklig önskan från president Clinton.

I tidskriften Standpoints majnummer skriver Karen Horn om Keynes. Keynes hade inget emot s k stimulansinvesteringar så länge de gjordes av människor med rätt moralisk övertygelse. Keynes som var utbildad på Eton och senare kom att tillbringa mycket tid i Cambridge umgicks med människor som han också utgick ifrån var sådana som styrde och ställde i samhället. Hans teser om stimulanser av ekonomin hann knappt bli kända innan de  enligt ekonomen James M. Buchanan ledde till en enorm ökning i statlig aktivitet och skuldsättning. Man trodde att investera oavsett vad det gällde var av godo. Det vet många nu att så inte är fallet. Vad som däremot kvarstår relativt konstant är den roll som givits åt staten och den djupt rotade föreställningen i politiken att staten kan relativt väl och effektivt dirigera kursen i ekonomin utan att göra någon skada.

Som en illustration till resonemanget kan man läsa Assar Lindbecks debattartikel i DN om hur bostadsinvesteringarna minskat drastiskt. Enligt honom har regleringar jagat bort privat kapital från marknaden för hyresfastigheter.

Lika oattraktivt som investeringar i bostäder är för det privata kapitalet – lika intressant är investeringar i köpcentra. När det gäller investering inom detta område ligger Sverige på tredje plats som den mest aktiva marknaden i Europa. Ca 12,5 miljarder kronor investerades i köpcentra i Sverige under ett enda år, 2012.

När nya köpcentra diskuteras hävdas alltid att det finns behov av dessa av det ena eller andra skälet. Keynes skulle förmodligen ha talat om spekulation i begäret.

Hela evenmanget kan du lyssna till här:


 

One thought on “Behov och begär”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s