Om ekar och städer


SkanningsbildStäder kan vara som ekar. Om de fått växa naturligt och vackert. Det finns också exempel på motsatsen. Städer som stympade träd. Man måste vårda, både städer och ekar, inte utsätta dem för onödiga experiment.
Förra stadsarkitekten i Kristianstad, Sune Friström, invände mot planeringen av en gigantisk galleria i renässansstaden Kristianstad. Han tyckte det var ett för stort ingrepp i en stad som utvecklats under 400 år. Vi vet inte idag om denna byggnad kommer att utvecklas på ett sätt som gynnar staden på lång sikt. Kanske det inte ens blir en tillgång på kort sikt. De som fattat beslutet och deras rådgivare tvekar däremot inte om hur framtiden skall te sig. Mot denna trosvisshet är det lärorikt att ställa historien om ekskogen på Visingsö.
På 1830- talet startades ett 200-årigt projekt för att förse den svenska flottan med båtbyggnadsvirke genom anläggning av Sveriges största ekplantering. Under 200 år skulle man alltså vårda ekplantorna och senare träden. Man ansade träden från utstickande kvistar så att man fick raka och höga trädstammar. Lämpliga för båtplank när de var klara efter 200 år. Den lite rörande epilogen är att någon gång på 1970-talet så travade ett sällskap upp till Amiralitetet i Stockholm och meddelade att:
– Nu var ekskogen klar för avverkning så man kunde bygga båtar till flottan.
Vi kan le åt det hela men till historien hör också att redan vid 1860 år riksdag ifrågasatt en representant för prästståndet hela ekplanteringsarbetet,
– då det var möjligt att man i framtiden in längre skulle bygga sina fartyg i trä.
Representanten för prästståndet hade kanske läst om John Ericsson som utvecklade båtpropellern och senare krigsskeppet Monitor som fick en avgörande betydelse i den nordamerikanska inbördeskriget. En båt utan segel och gjord av metall. Kanske var denne person så förståndig att han insåg att ingen vet vad som händer om 200 år.

Slutsatsen är att vi inte skall vara så tvärsäkra på vilken riktning utvecklingen tar och i stället vara försiktiga och bättre vårda det vi har. Det skall inte innebära att man motsätter sig förändring. Men att ändra förutsättningarna för en stad som utvecklats likt en ekskog bör ske med försiktighet.

Ekskogen på Visingsö finns kvar. Den har inte blivit båtvirke utan en vacker plats som kommer att glädja många länge än. Förmodligen minst 200 år till.Skanningsbild

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s