Kontor och köpcentra

PLAYTIME_-2Den kände arkitekten Frank Duffy har varit i Sverige och talat om kontor. Frank Duffy kan kontor. Han har arbetat med hur kontor bör vara hela sitt liv. Nu tycker han inte de behövs längre.

Med det resonemang han för, kommer man osökt att tänka på om inte även köpcentra är en stort och onödigt slöseri med byggnadsyta.

Frank Duffy har skrivit en bok som heter Work and the City. Det är en liten bok på 80 sidor men av stort intresse då här finns ett helt livs erfarenheter sammanfattade. Jag gör ett kortfattat refererat och kopplar det till mina tankar om köpcentra.
Frank Duffy tycker att kontor används så lite att det är ett slöseri med resurser att bygga dem. Dåligt för miljön är det också. Mätningar visar att  i snitt används kontorsytan bara 40% av arbetstiden. Då räknas bara åtta timmars arbetsdag in, semester och helgdagar är också borträknade. Förmodligen är utnyttjandegraden ännu lägre då anställdas egen rapportering av hur mycket tid de tillbringar på kontoret brukar vara hälften av vad de uppger.
Informationsteknologin upplöser den järnlagar som i tvåhundra år har skapat de byggnader och städer vilka använts för arbete och andra relaterade aktiviteter. Förutsättningar för ekonomiskt liv. Dessa övergivna lagar är först synkronisering dvs nödvändigheten att arbeta samtidigt som arbetskollegorna och för det andra samlokalisering, dvs nödvändigheten att vara på samma ställe med samma arbetskollegor

Men nu ändras detta. Gränsen mellan den tid som är arbete och inte är arbete förändras hela tiden. Vi får nya vanor beträffande när och var vi arbetar. Det gamla nio-till-fem arbetet är en anakronism.Ökande rörlighet innebär att kontoret inte längre är en stabil enhet som plats – när arbetet kan utföras var som helst. Universell uppkoppling innebär att arbetet inte begränsas av tidskonventioner.
Vi arbetar fast vi inte är på kontoret, vi är hos kunder eller i möten på offentliga platser, caféer. Detta återspeglas i hur kontoren byggs. De senaste trettio åren har den andel av kontorsytan som är gemensamma möteslokaler, fikarum, relax eller till och med utyrmmen för underhållning – ökat från 10% till 40% eller mer.
Det moderna kontorsarbetet blir mer pluralistiskt mer socialt och mindre hänvisat till konventionella organisatoriska gränser. Det gamla arbetssättet med enkla repetitiva arbetsuppgifter blir automatiserade. Det är inte robotar i form av maskiner med armar och ben som nu tar tjänstejobben, utan helt enkelt ganska tråkig programkoder som kommer att utföra många uppgifter som idag görs av anställda, t ex att skriva börsrapporter.

Den stora frågan återstår därför varför någon vill arbeta på ett kontor överhuvudtaget. Till största delen blir svaret att man vill träffa sina kollegor. Detta förklarar varför kontorsmiljöerna mer o mer liknar caféer.
Fastän de stora företagen med sina kontor blir mer utstpridda så växer städerna, blir mer arbetsintensiva och livliga för varje år. En förklaring är att det moderna stadslivet är mer och mer arbete i nätverk i en lokal skala.
De mest framgångsrika städerna är de som har den största tätheten och överlappande sociala nätverk, en del fysiska – en del elektroniska.
Med denna utveckling närmar vi oss en modell där man egentligen borde kunna köpa kontorsplats när man behöver, precis som på ett hotell. De som kommer att tillhandahålla sådana tjänster kommer att kunna utnyttja all den outnyttjade kapacitet som finns för att hyra ut den – i stället för att bygga nytt.

Då kommer man slutligen fram till frågan om huruvida ett köpcentrum inte också är ett stort slöseri med byggnader och tillhörande parkeringsplatser. Största delen av veckan är dessa anläggningar mer eller mindre tomma. Det är därför intressant att göra ett liknande resonemang som för kontor. Kan vi åstadkomma en distribution av varor på ett effektivare sätt och framför allt mer ekonomiskt och mindre resursslösande. Internet är naturligtvis den kanal som har just de fördelar som här eftersöks. Via nätet kan vi handla när vi vill och oberoende av var vi är. Precis som när vi arbetar.

Besökare i ett köpcentrum är inte bara där för att göra inköp utan för att besöket innebär en förströelse. Det år något som köpcentra vill, de vill vara mötesplatser dit vi skall känna det naturligt att åka. Precis som man tog en sväng till torget förr i tiden. På den tiden torget var värt ett besök.
Vi måste alltså göra våra torg vackrare och intressantare och hävda den offentliga platsen på köpcentras bekostnad.

IMG_7791

2 thoughts on “Kontor och köpcentra”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s