månadsarkiv: juli 2012

Emporia juli 2012

Bilden är tagen i juli och föreställer Emporia sedd från gatan mellan Arenan och köpcentret. Hyllie är en ny stadsdel i Malmö och Arenan och Emporia ligger mitt i denna stadsdel. Här skall så småningom bli bostäder och arbetsplatser är det tänkt. Planen är en rutnätsplan med förhållandevis stora kvarter. Rutnätsplanen är en idé som är lika gammal som staden och fungerar väl än i dag. Så varför tillämpas den inte i den mest centrala delen i Hyllie. Här lägger man i stället en svart låda som skall innehålla det stadsliv som annars en stad med rutnätsplan skulle kunna erbjuda. Svaret är väl helt enkelt det som ägarna till Emporia uttryckt nyligen vid en investerarkongress :Klépierre shopping centers – a mass medium for a captive audience. Det är inte meningen  att Emporia skall bidraga till något folkliv utanför den svarta lådan

 

 

 

Mobilias torg

Bilden är tagen från det nya parkeringshuset vid Mobilia. Man ser de gamla industribyggnaderna som nu skall inkorporeras i köpcentrum-miljön för att skapa den känsla av autenticitet som blir allt mer viktig. De gamla byggnaderna skall bilda fond för det torg som snart står klart. Här skall Mobilias ”mötesplats” vara. Ett torg som efterliknar andra torg i stadsmiljö. Skillnaden är att det inte blir en allmän plats – utan en privat sådan.
I bakgrunden ser man det höga Hiltonhotellet som ligger i nästa köpcentrumprojekt – Triangeln. Triangeln ägs av Vasakronan/AP fastigheter och utbyggnaden som nu sker äger rum på en tomt som ägs av NCC. Det troliga är att Vasakronan / AP fastigheter övertar NCCs projekt så snart det är klart eller åtminstone uthyrt till en övertygande grad.

Vad tycker politiker om köpcentra?

Tja vad de tycker om köpcentra här i Sverige vet jag faktiskt inte. Ingen talar om det vad jag vet, utom i Kristianstad förstås där politikerna är glada att angöra ett köpcentrum, långt som en Finlandsfärja till stadskärnan. Just nu är ju riksdagspolitikerna dessutom lediga för att vara hemma och ta hand om skördearbetet. A propos det – läs Carl Rudbecks inpass om detta ämne i Sydsvenskan här.
Vad man tycker i Frankrike däremot kan man läsa i affärstidningen Les Echos här. L’Assemblée des communautés de France (ADCF) vilket motsvarar Sveriges kommunförbund har protesterat mot utvecklingen. ADCF representerarar 40 miljoner invånare. Förra året gavs tillstånd för 3,1 miljoner kvadratmeter kommersiell yta, varav 82% gällde nybyggnation och resten utvidgning av existerande anläggningar. Man vill nu ha en ny lag som begränsar denna utveckling.

De fyra städerna Lille, Lyon , Marseile och Paris har en köpcentrum yta per invånare från 141 kvm till 260 kvm. Det är alltså långt ifrån Stockholms 879 kvm. Men så är också Stockholm duktigast i hela Europa i denna gren. Uppgifterna är från februari 2012. De franska kommunalpolitikerna reagerar alltså och tycker att det börjar bli för mycket på, för svenska förhållanden, relativt låga nivåer.

Kristianstad – en fjättrad stad

Bara några dagar efter att SVT visat filmen När Domus kom till stan kom beskedet till Kristianstadspolitikerna att Klépierre och dess chef Laurent Morel, beslutat om investeringen i Östra Centrum.

Jag är väldigt glad. Det här är precis vad handelsstaden Kristianstad behöver, säger Pierre Månsson, FP),. Framför allt är jag väldigt lättad. Det här projektet   har diskuterats väldigt länge och vi har jobbat med det under en lång tid.

Man får förstå en politiker som uttrycker sig så. Har man arbetat länge med ett projekt som dessutom innebär en stor investering så är det klar att det är skönt när det blir av. Därmed inte sagt att det var ett riktigt beslut. Det mesta tyder på att det inte var det.

Filmen om varuhusutbyggnaden som nu alltså återigen visats i SVT beskriver ett Sverige där politikerna drevs med samma övertygelse då man raserade stadskärnor. Varuhusepoken höll ca 16 år. Sen var varuhusidén död. Lika död som köpcentrumidén är i USA. Där byggs inga köpcentra längre av den typ som nu skall uppföras inne i Kristianstads centrum

Som jag tidigare visat i ett inlägg kommer köpcentret som skall kallas Östra Centrum markant avvika från den kvartersstruktur som stadskärnan har i Kristianstad. För att förstå hur stort Östra Centrum kommer att bli kan man jämföra med Gallerian i Stockholm. Detta projekt tillkom då politikerna på den tiden reserverat fyra kvarter för ett Pan Am hotell mot muntligt löfte. Det blev som bekant inget av med det och Gallerian kom dit i stället, 250 m långt. Östra Centrum blir 315 m.

Den rutnätsplan som Kristianstad har, är mycket mer långsiktig än överlevnadsmöjligheten för den jättelåda som nu planeras. I hundratals år har Kristianstads centrum utvecklats och förändrats inom ramen för den struktur som rutnätsplanen innebär.

  • Vad händer om Östra centrum efter några år går samma öde till mötes som köpcentret Entré i Malmö, ritat av samma arkitekter som nu ritar i Kristianstad.
  • Vad händer om utvecklingen av handeln går mot mer internethandel? Denna typ av handel ökar nu med 13 % om året i Sverige?
  • Vad händer om köpcentra blir betraktade som samma obsoleta strukturer som varuhusen en gång. Så är det i USA och Sverige är idag enligt det internationella konsultbolaget DTZ dels det land som har mest köpcentrumyta per invånare och dels en mogen för att inte säga övermogen marknad.

Politikerna är glada och Handelsföreningen också, när bygget väl är färdigt så kommer det att innebära mycket positivt för   Kristianstad som handelsstad, säger Handelsföreningens Martin Nilsson.

Vid alla nya projekt fäster vi alltid våra egna förhoppningar om utfallet.
För Klépierre och dess chef Laurent Morel hymlar man inte med vad det handar om. Den 7 juni i år hade man s.k. investerardagar där man informerade sina ägare om verksamheten. I den powerpointpresentation man visade stod det i klartext:


KLEPIERRES KÖPCENTRA.
Massmedium med en fjättrad publik.

 Så var det med det.

 

Om att skynda långsamt

Fredrik Kärrholm skriver på Svenska Dagbladets ledarblogg den 17 juni a propos att SVT visat Anders Wahlgrens film När Domus kom till stan. Jag har ju refererat till denna utomordentligt viktiga film flera gånger och nu kan den ses i ett svep på SVT play. Så här skriver Fredrik:

Samhällen behöver alltid utvecklas. Men det kan antingen ske genom centralstyrning och storskalig skrivbordsplanering, i praktiken med storföretag i samarbete med kommunpolitiker. Eller genom gradvis förändring som drivs underifrån av enskilda människor och lokala företag, med politiker som vid sidan av fokuserar på att skapa förutsättningar för utveckling snarare än att styra den.

Här är en länk till SVT Play och filmen. Den tar en timme, men vad skall du annars göra i sommarregnet?

Konsum Värmland visar vägen

I dagens nummer av Dagens Nyheter (18 juli) skriver man om Konsum Värmland. Artikeln finns ännu ej på nätet. Länk bifogas så snart den kommer upp.
Konsum Värmland är ett av de starkaste kooperativa fästena i Sverige och en fristående förening. Man är dessutom landskapets störta arbetsgivare efter kommun och landsting. Marknadsandelen är 50%. Konsum Värmland står utanför Coop Sverige och tänker fortsätta med det. Man valde inte att byta till Arla utan behöll Milko. Argumentet var att kortsiktig vinst inte får gå före öppna värmlandska lanskap, bevarandet av mejeriet i Karlstad och det goda samarbetet med Värmlandsbönderna. Läs mer om Konsum Värmland här.
Artikeln i DN visar att det finns en annan väg – som stöder det lokala samhället och som inte faller för talet om en ”utveckling” som är ödesbestämd mot köpcentra. Eller för att citera den norska antroplogen Thomas Hylland Eriksen:
I stället för att skapa sterila ickeplatser och satelliter där nya områden avsätts för stadsutvidgning bör vi i framtiden skapa lokalmiljöer som pekar in mot sig själva. Globaliseringen är nämligen självgående, nu är det lokalsamhällets utveckling som är utmaningen. Ju mer arbetsliv och kommunikation som blir globaliserad, desto mer lokal bör politikens bas vara.

Skåne är inte som Stockholm – än

Skåne är inte som Stockholm. Självklart är det så. Men det finns en viktig skillnad som hotar att försvinna genom utbyggnaden av köpcentra i Skåne. Det är den tätortsstruktur som Skåne har och som skiljer sig från Stockholm på ett tydligt sätt. Skall vi behålla Skånes tätortsstruktur med städer och mindre orter som fortfarande har (eller kan återupprätta) sin egen karatär så måste man till att börja med inse att hotet finns från de stora köpcentrumetableringar som nu planeras eller byggs. Tanken med dessa är ju att vi skall överge våra torg och platser för att istället umgås på dessa köpcentras ”mötesplatser med upplevelser”.

I en understreckare i Svenska Dagbladet idag (8.7.12) beskriver arkitekten och författaren Ola Andersson utvecklingen i Stockholm. Ola Andersson har nyligen utkommit med boken Vykort från Utopia. Maktens Stockholm. I artikeln beskrivs utvecklingen av Stockholm. Jag citerar:

Efter Stockholmsutställningen 1930 introducerades den modernistiska arkitekturens idé om att helt avskaffa den traditionella staden och ersätta den med åtskilda zoner för arbete, boende, trafik och rekreation. Det passade folkhemmet som handen i handsken. Storstadens oöverskådliga och konfliktfyllda urbanitet skulle ersättas med åtskilda, välordnade och konfliktfria grannskapsenheter.

Kritiken mot denna utveckling har idag lett till att man åter uppskattar det urbana livet i staden. Det var först 1980 som Stockholms stad återigen fick samma folkmängd som 1960. Man byggde förorter där naturligtvis ett köpcentrum fick ersätta bristen på naturlig stadsmiljö för handeln.

Det internationella fastighetskonsultföretaget DTZ beskriver i en rapport från mars 2012 bilden av köpcentra i Europa. Vilken stad har mest köpcentrumyta per invånare? Stockholm naturligtvis.